Sedan den 1 januari 2024 ska alla hushåll i Sverige sortera ut sitt matavfall och hålla det skilt från annat avfall. Här får du reglerna, en tydlig lista över vad som får läggas i påsen och vad som inte får det, råd mot lukt och flugor samt besked om vad som gäller för egen kompost och matavfallskvarn.
Måste man sortera matavfall?
Ja. Den som har bioavfall ska sortera ut det och förvara det skilt från annat avfall. Kravet står i 3 kap. 7 § i avfallsförordningen och gäller både privatpersoner och verksamheter. Bioavfall är ett bredare begrepp än matavfall och omfattar även trädgårds- och parkavfall, men i köket är det livsmedels- och köksavfallet som berörs.
Regeln kommer från EU:s avfallsdirektiv och har gällt sedan den 1 januari 2024. Den ersatte äldre bestämmelser om insamling av matavfall. Hushållet ska lämna det utsorterade avfallet till kommunens insamlingssystem. Kommunen ska i sin tur hämta matavfallet fastighetsnära, det vill säga vid eller i nära anslutning till bostaden (3 kap. 36 §).
Kommunen är också tillsynsmyndighet. I det enskilda fallet får kommunen ge en fastighetsägare dispens från kravet på utsortering, till exempel om utsorteringen skulle bli orimligt dyr (3 kap. 27 §). En sådan dispens gäller alltid för en bestämd tid.
Vad ändrades den 1 oktober 2025?
Hösten 2025 justerades avfallsförordningen. Naturvårdsverket kan fortfarande ge en kommun dispens från kravet på separat insamling, men gränsen på högst två år togs bort och ersattes med att dispensen ska vara tidsbestämd. Samtidigt upphörde Naturvårdsverkets rätt att skriva generella undantag. Hämtas matavfallet inte separat där du bor kan det bero på en sådan dispens. Naturvårdsverket publicerar en lista över kommunernas dispensansökningar. Kravet på att du som hushåll sorterar ut matavfallet ligger kvar.
Vad får läggas i matavfallet?
Grundregeln är enkel: rester av mat och råvaror som kan brytas ned. Detaljerna skiljer sig mellan kommuner eftersom behandlingen ser olika ut. Äggskal och kaffefilter sorteras till exempel som matavfall i många kommuner men inte i alla. Kontrollera alltid din kommuns sorteringsguide när du är osäker.
| Avfall | Matavfall? | Kommentar |
|---|---|---|
| Frukt, grönsaker och skal | Ja | Låt blöta skal rinna av först. |
| Matrester, bröd, ris, pasta och mjöl | Ja | Ta bort förpackningen innan. |
| Kött, fisk och fågel | Ja | Små och tunna ben går bra. Fråga kommunen om större ben. |
| Skal från räkor och skaldjur | Ja | Luktar mest, se tipsen längre ned. |
| Kaffesump och tepåsar | Ja | Kaffefilter varierar mellan kommuner. |
| Äggskal | Varierar | Kontrollera med kommunen. |
| Lite hushållspapper | Ja | Suger upp fukt och fett från stekpannan. |
| Matolja och flytande fett | Separat | Ska sorteras ut men samlas ofta in på återvinningscentralen. Häll aldrig fett i avloppet. |
| Snittblommor och växter utan jord | Varierar | Vissa kommuner tar emot dem, andra inte. |
| Kattsand, även ”komposterbar” | Nej | Restavfall. |
| Snus, fimpar och tuggummi | Nej | Restavfall. |
| Dammsugarpåsar och jord | Nej | Restavfall. Trädgårdsavfall lämnas på annat sätt. |
| Plastpåsar och bioplastpåsar | Nej | Bryts inte ned i rötningen och kan sätta igen pumpar. |
| Kaffe, mjölk och juice | Nej | Flytande bioavfall omfattas inte av sorteringskravet. |
Förpackningen ska alltid skiljas från innehållet. Skrapa ur burken eller tråget i matavfallspåsen och sortera förpackningen för sig, enligt 3 kap. 9 § avfallsförordningen. Läs mer om hur resten av soporna delas upp i guiden om att sortera avfall rätt.
Varför är kattsand inte matavfall?
Kattsand och kattbajs blir inte biogas och kan störa behandlingen. Det gäller även kattsand som säljs som komposterbar. Lägg den i restavfallet. Hamnar fel saker i kärlet för matavfall kan hela innehållet behöva behandlas som restavfall. Vissa avfallsbolag tar ut en extra avgift av den som sorterar fel.
Matavfallspåsar: papper, inte plast
Använd de matavfallspåsar av papper som kommunen eller avfallsbolaget delar ut. Plastpåsar fungerar inte. Det gäller även påsar av bioplast som är märkta nedbrytbara. De bryts inte ned i rötkammaren och kan orsaka stopp i pumpar och maskiner. Sätt heller aldrig papperspåsen inuti en plastpåse.
Papperspåsen ska stå i en ventilerad påshållare. Luften som cirkulerar runt påsen torkar ut avfallet så att det luktar mindre och påsen håller längre. Hos MittSverige Vatten och Avfall finns påsar att hämta på återvinningscentraler och i många matbutiker. Var du hämtar nya påsar där du bor framgår av kommunens webbplats.
- Vik ut påsen. Platta till botten så att den står stadigt i hållaren.
- Fyll inte för mycket. Påsen har ofta ett streck som visar hur högt du kan fylla.
- Byt ofta. Byt påsen minst var tredje dag, även om den inte är full.
- Stäng ordentligt. Vik eller rulla ihop öppningen så att inget faller ut i kärlet och flugor inte kommer åt.
- Dubbla vid behov. Om påsen blir genomblöt kan du sätta den i ännu en papperspåse.
Tips mot lukt och flugor
Lukt kommer nästan alltid av fukt och värme. Torrt avfall som byts ofta luktar sällan. Flugor dras till samma sak. I ett varmt och fuktigt kärl i solen kan flugägg bli larver efter bara tio timmar enligt Alingsås kommun. En fluga lägger omkring 40 ägg varannan dag.
I köket
- Låt blöta skal och matrester rinna av i diskhon innan de hamnar i påsen.
- Lägg en bit använt hushållspapper eller en riven äggkartong i botten för att suga upp fukt.
- Använd påshållaren och ställ den inte i ett tätt skåp eller en sluten hink.
- Lägg räkskal och fiskrens i frysen och släng dem samma dag som soporna töms.
- Skölj påshållaren då och då.
Bananflugor
Bananflugor lockas av övermogen frukt och söta rester. Från ägg till färdig fluga tar det ungefär nio till tio dagar, enligt en forskningsassistent vid Uppsala universitet som SVT har intervjuat. Tar du ut soporna ungefär en gång i veckan bryter du cykeln innan en ny generation hinner kläckas. Mogen frukt håller sig längre i kylen och lockar inte flugor där.
Kärlet ute på sommaren
- Ställ kärlet i skugga.
- Skölj och tvätta kärlet efter tömning.
- Spraya kärlets insida och kant med utspädd ättika när det är rengjort om du får problem med lukt eller insekter.
- Se till att påsarna är ordentligt stängda så att inget löst matavfall hamnar i kärlet.
Så fungerar insamlingen där du bor
Kommunen ska hämta matavfallet nära bostaden, men upplägget skiljer sig mellan villor, flerbostadshus och fritidshus.
Matavfallet hämtas från fastigheten, oftast i ett eget kärl eller ett eget fack i ett flerfackskärl. Kommunen bestämmer hur ofta kärlet töms. Står kärlet i solen ökar risken för lukt och larver, så en skuggig plats lönar sig.
I flerbostadshus lämnar du påsen i miljörummet eller i det kärl som fastighetsägaren anvisar. Kommunen och fastighetsägaren får komma överens om att olika avfallsslag hämtas på olika platser. Frågor om kärl och påsar ställs i första hand till hyresvärden eller föreningen. Sorteringen i köket fungerar på samma sätt som i en villa.
Naturvårdsverket bedömer att matavfall från fritidshus ska hämtas i samma omfattning som annat avfall från fritidshuset. Har du säsongshämtning av restavfall ska även matavfallet hämtas under säsongen. Ligger huset svårtillgängligt får kommunen hämta på en plats i närheten.
Vad händer med matavfallet?
Det mesta matavfallet rötas i en biogasanläggning. Där bryter mikroorganismer ned avfallet utan syre. Kvar blir två produkter: biogas och en näringsrik rötrest som kallas biogödsel. Genom att näringsämnena går tillbaka till åkern minskar behovet av konstgödsel, påpekar Naturvårdsverket.
- 1. KöketDu sorterar matavfallet i en papperspåse.
- 2. HämtningBilen hämtar påsarna, till exempel i ett eget fack skilt från restavfallet.
- 3. RötningAvfallet hygieniseras och bryts ned i en sluten rötkammare.
- 4. Biogas och biogödselGasen blir mest fordonsgas och gödseln sprids på åkermark.
Enligt Energimyndighetens statistik producerades 2 395 GWh biogas i Sverige under 2024. Ungefär en fjärdedel beräknas komma från matavfall, men fördelningen är en uppskattning. Av all biogas uppgraderades 68 procent. Merparten av den uppgraderade gasen används som drivmedel. Vid samrötningsanläggningarna, där matavfallet oftast hamnar, uppgraderades 91 procent.
Samma år producerades 3,7 miljoner ton rötrest. Av den användes 3,4 miljoner ton som gödsel i jordbruket. I princip all biogödsel från samrötningsanläggningar spreds på åkermark. Sopor.nu räknar med att ett kilo matavfall ger biogas till lite mer än en kilometers körning med en biogasbil.
Egen kompost: anmäl till kommunen
Du får fortfarande ta hand om ditt matavfall själv, till exempel i en varmkompost på tomten. Fastighetsinnehavare som vill kompostera matavfall på fastigheten ska då anmäla det till kommunen enligt 5 kap. 15 § avfallsförordningen. Med en anmäld kompost behöver matavfallet inte lämnas till kommunens insamling.
Kommunen får själv bestämma hur anmälan ska göras (5 kap. 15 a §), så blanketter och eventuella krav på behållaren skiljer sig åt. Kontakta kommunen innan du börjar. Läs mer om hur komposten sköts i guiden om att starta en komposthög hemma. Trädgårdsavfall får komposteras på tomten utan samma anmälan, men växter som räknas som invasiva främmande arter ska aldrig komposteras.
Matavfallskvarn: tillåten med tank
En matavfallskvarn i diskbänken mal sönder matresterna. Om kvarnen är kopplad till en tank eller avskiljare kan kraven på utsortering och separat insamling uppfyllas, eftersom matavfallet samlas upp och kan rötas.
Kvarnar som leder rakt ut i avloppsnätet uppfyller varken kravet på utsortering eller separat insamling. Sådana kvarnar kräver normalt att kommunen har gett dispens. Även va-huvudmannen kan ha egna regler om vad som får spolas ned, så kontakta både avfalls- och va-avdelningen innan du installerar en kvarn.
Minska matavfallet först. Det bästa matavfallet är det som aldrig uppstår. I guiden om att begränsa matsvinnet finns råd om planering, förvaring och rester. Mindre svinn betyder också färre påsar att bära ut.
Vanliga frågor om matavfall
Får kattsand läggas i matavfallet?
Nej. Kattsand ska läggas i restavfallet, även om förpackningen säger att sanden är komposterbar. Den blir inte biogas och kan störa behandlingen.
Får jag använda plastpåsar eller bioplastpåsar till matavfall?
Plast och bioplast bryts inte ned i rötningen och ska inte användas. Använd kommunens papperspåsar i en ventilerad påshållare.
Är det obligatoriskt att sortera matavfall?
Ja, sedan den 1 januari 2024 ska alla hushåll sortera ut matavfall enligt avfallsförordningen. Kommunen kan i enskilda fall ge dispens. Kommunen ansvarar för tillsynen.
Hur ofta ska jag byta matavfallspåsen?
Byt påsen minst var tredje dag, även om den inte är full. Då luktar den mindre och risken minskar att den går sönder.
Får jag kompostera matavfallet själv?
Ja, men du ska anmäla komposten till kommunen. Hur anmälan görs och vilka krav som gäller bestämmer varje kommun.
Får jag ha en matavfallskvarn?
En kvarn som är kopplad till en tank eller avskiljare kan uppfylla kraven. En kvarn som leder direkt till avloppet kräver normalt dispens från kommunen.
Vad blir matavfallet till?
Det mesta rötas till biogas och biogödsel. Biogasen används främst som fordonsgas och biogödseln sprids på åkermark.
Källor
- Riksdagen: Avfallsförordning (2020:614)
- Naturvårdsverket: Krav på separat insamling av bioavfall
- Naturvårdsverket: Frågor och svar om bioavfall
- Avfall Sverige: Avfallstrenden 2025 (pdf)
- Energimyndigheten och Energigas Sverige: Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2024 (pdf)
- Sopor.nu: Matavfall
- Sopor.nu: Känner du till den nya lagen?
- Sopor.nu: Sorteringsblad (pdf)
- MittSverige Vatten och Avfall: Så sorterar du matavfall
- Alingsås kommun: Skräpposten sommar 2025 (pdf)
- SVT Nyheter Uppsala: Rötmånaden är här, då frodas bananflugorna
Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.
