Ett hållbart byggmaterial har låg klimatpåverkan sett till hela livscykeln, håller länge, går att ta isär och återanvända och avger inga skadliga ämnen inomhus. Här jämför vi vanliga material med siffror ur Boverkets klimatdatabas och visar hur du själv kontrollerar en produkt med hjälp av EPD och miljöbedömningar.
- Bygg- och fastighetssektorn stod för 22,1 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser 2022 enligt Boverket.
- Jämför material per funktion, inte per kilo. En kubikmeter sågat virke ger runt 29 kg CO2e i tillverkningen, motsvarande betong C25/30 runt 242 kg.
- Klimatförbättrad betong ligger cirka 25 procent lägre än standardbetong i samma hållfasthetsklass.
- En återanvänd byggprodukt räknas som 0 kg CO2e i produktskedet.
- En EPD ger produktens egna siffror. Byggvarubedömningen och SundaHus bedömer kemiskt innehåll och hälsa.
Vad gör ett byggmaterial hållbart?
Ordet hållbart används brett i marknadsföring. För att ett byggmaterial ska förtjäna epitetet behöver det klara flera saker på en gång. Det ska ge låga utsläpp när det tillverkas, fungera länge utan att bytas ut och inte innehålla ämnen som skadar dem som bygger eller bor i huset. Det ska också gå att ta tillvara när huset byggs om eller rivs.
Klimatet väger tungt i den bedömningen. Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter i Sverige, vilket motsvarade 22,1 procent av landets utsläpp. Till det kommer ungefär 6,9 miljoner ton som uppstod utomlands genom importerade varor, enligt Boverkets miljöindikator för växthusgaser. Globalt står byggnader och byggande för omkring 37 procent av koldioxidutsläppen och nästan hälften av all materialutvinning, enligt FN:s miljöprogram UNEP i rapporten från maj 2026.
När husen blir mer energieffektiva krymper utsläppen från uppvärmningen. Då blir utsläppen från själva byggandet en allt större del av husets samlade klimatpåverkan, konstaterar Naturvårdsverket. Materialvalet är en av de få saker du kan påverka innan första spadtaget.
Så mäts klimatpåverkan: EPD och Boverkets klimatdatabas
Klimatpåverkan från byggmaterial anges i kilogram koldioxidekvivalenter, kg CO2e. Siffran räknar samman alla växthusgaser som släpps ut när råvaran utvinns, transporteras och förädlas till en färdig produkt. Det skedet kallas A1-A3 i den europeiska standarden för livscykelanalys av byggnader. Transport till bygget heter A4 och arbetet på byggplatsen inklusive spill heter A5.
Miljövarudeklaration (EPD)
En EPD är tillverkarens egen redovisning av en produkts miljöpåverkan. För att den ska få användas i en svensk klimatdeklaration måste den följa beräkningsreglerna i standarden EN 15804 och vara granskad av tredje part. Produktspecifika siffror blir oftast lägre än de generiska, eftersom de visar hur just den fabriken tillverkar. Skillnaden mellan tillverkare kan vara stor. Boverket anger till exempel att glasull ligger mellan 0,7 och 1,6 kg CO2e per kilo beroende på producent.
Boverkets klimatdatabas
Har du ingen EPD används generiska värden ur Boverkets klimatdatabas. Den innehåller över 200 byggprodukter och är öppen för alla. Värdena bygger på underlag från IVL Svenska Miljöinstitutet, som har räknat fram ett medelvärde ur EPD:er och andra datakällor för produkter på den svenska marknaden.
Databasen redovisar två värden per produkt. Det typiska värdet är ett genomsnitt och passar bäst när du jämför material. Det konservativa värdet ligger cirka 25 procent högre och är det som ska användas i en klimatdeklaration om man saknar EPD. Påslaget finns för att det aldrig ska löna sig att välja generiska data framför produktens egna.
Jämförelsetabell: klimatpåverkan för vanliga byggmaterial 2026
Tabellen visar typiska värden för produktskedet A1-A3 ur klimatdatabasens version 02.07.000, publicerad 21 januari 2026. Värdet per kubikmeter har redaktionen räknat fram med databasens egna densiteter. Lagrat biogent kol i trä och andra växtbaserade material ingår inte i siffrorna utan redovisas separat.
| Material | kg CO2e per kg (typiskt) | Densitet, kg/m³ | kg CO2e per m³ | Bra att veta |
|---|---|---|---|---|
| Sågat virke, barrträ | 0,064 | 455 | 29 | Svenska sågverk ligger mellan 21 och 37 kg per m³. Virket binder cirka 715 kg CO2 per m³ som biogent kol. |
| KL-trä (CLT) | 0,096 | 465 | 45 | Användningen av fossil energi i tillverkningen styr till stor del resultatet. Limmet utgör cirka 1 procent. |
| Limträ, gran | 0,106 | 434 | 46 | Används till balkar och pelare. |
| Betong C25/30 | 0,103 | 2 350 | 242 | Cementet står normalt för mer än 90 procent av betongens klimatpåverkan. Armering räknas separat. |
| Klimatförbättrad betong C25/30 | 0,077 | 2 350 | 181 | En del av cementet ersätts med andra bindemedel. Cirka 25 procent lägre än standardbetong. |
| Tegelsten | 0,251 | 1 800 | 452 | Bränns vid cirka 1 050 grader. Hårdbränt fasadtegel ligger på 0,435 kg per kg. |
| Kalksandsten | 0,126 | 1 800 | 227 | Murblock till bärande och icke bärande väggar. |
| Gasbetongblock | 0,431 | 400 | 172 | Hög siffra per kilo men låg vikt per kubikmeter. |
| Konstruktionsstål, 80 % ny råvara | 2,52 | 7 850 | 19 782 | Stål används i små volymer. Jämför därför per kilo eller per bärande funktion. |
| Konstruktionsstål, 100 % skrot | 0,90 | 7 850 | 7 065 | Cirka 64 procent lägre än stål med huvudsakligen ny råvara. Kräver intyg om andelen återvunnet stål. |
| Återanvänd byggprodukt | 0 | varierar | 0 | Gäller produkten i befintligt skick. Uppgradering räknas till. |
Källa: Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000, typiska värden för modul A1-A3. Det konservativa värdet som används i klimatdeklarationer är cirka 25 procent högre.
Stomme och murverk per kubikmeter
Typiska värden i kg CO2e per m³ material, A1-A3. Stål visas inte här eftersom det används i helt andra volymer.
Varför du ska jämföra per funktion och inte per kilo
En tabell per kilo eller per kubikmeter är en bra start men räcker inte för ett beslut. Boverket påpekar i databasen att material alltid ska jämföras i den tänkta användningen och i ett livscykelperspektiv. En betongvägg och en trävägg med samma bärförmåga har olika tjocklek, olika mängd armering eller skruv och olika behov av isolering och brandskydd.
Isolering visar problemet tydligt. Ett kilo cellplast har nästan 20 gånger högre klimatpåverkan än ett kilo cellulosaisolering av returpapper, men cellplasten väger mycket mindre per kubikmeter. Rätt jämförelse blir därför per kvadratmeter vägg eller bjälklag med samma isolerförmåga. Först då syns vad valet betyder för huset.
Isolering vid samma värmemotstånd
Redaktionen har räknat på hur mycket varje isolermaterial ger upphov till per kvadratmeter när skiktet har samma värmemotstånd, 5 m²K/W. Det motsvarar 18-20 centimeter isolering beroende på material. Underlaget är densitet, lambdavärde och typiskt klimatvärde ur Boverkets databas.
kg CO2e per m² vid värmemotstånd 5 m²K/W, A1-A3. Cellulosa avser lösull på vind med densitet 27-40 kg/m³. EPS avser EPS 80. Redaktionens beräkning med typiska värden ur Boverkets klimatdatabas.
Resultatet säger något annat än en snabb blick på tabellen per kilo. Glasull och träfiber hamnar nästan lika. Hampa ligger över båda eftersom bindemedlet av plast drar upp siffran. Lösull av återvunnet papper är tydligt lägst. Välj ändå alltid isolering efter var den ska sitta, eftersom fukt, brand och tryckhållfasthet avgör vad som fungerar i konstruktionen.
Materialen ett och ett
Trä och KL-trä
Trä har lägst klimatpåverkan per kubikmeter av stommaterialen i databasen. Svenskt sågat virke kommer nästan helt från inhemsk skog. Värdet för branschen bygger på data från 44 sågverk. KL-trä och limträ ligger något högre än sågat virke eftersom de kräver mer förädling, men fortfarande långt under betong och stål per kubikmeter. Kolet som lagras i träet följer med byggnaden tills den rivs eller materialet återanvänds.
Betong och klimatförbättrad betong
Det är cementet som ger betongen dess klimatavtryck. Ju högre hållfasthetsklass, desto mer cement och desto högre siffra. C25/30 ligger på 0,103 kg CO2e per kilo medan C40/50 ligger på 0,140. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med andra bindemedel, vilket sänker värdet med ungefär en fjärdedel i varje hållfasthetsklass. Fråga betongleverantören efter en EPD för just det recept som ska levereras.
Stål
Stål är starkt per kilo och används därför i små mängder. Klimatpåverkan beror mest på andelen återvunnet stål. Masugnsstål kan enligt Boverket innehålla högst cirka 20 procent skrot, medan stål från ljusbågsugn kan bestå helt av skrot. Återvunnet stål sparar 60-90 procent av energin jämfört med stål från malm. Vill du räkna med skrotbaserade värden behövs intyg från leverantören om att det återvunna materialet kommer från använda produkter.
Tegel och murblock
Tegel bränns vid hög temperatur. Bränslet har länge varit fossilgas eller olja. Därför hamnar tegel högt per kubikmeter. Tegel har lång teknisk livslängd och kan i många fall återbrukas. Kalksandsten ligger på ungefär halva teglets värde per kubikmeter. Gasbetong ligger ännu lägre tack vare sin låga vikt.
Isolering av växtfiber
Cellulosa av returpapper, träfiber och hampa är förnybara och lagrar biogent kol. Tillsatser påverkar resultatet. Cellulosa och träfiber innehåller brandskyddsmedel. I hampaskivor står bindemedlet av polyester eller polyolefin för en stor del av klimatpåverkan. Hampa blandad med kalk till block ligger på 0,572 kg CO2e per kilo i databasen.
Återbrukade material
Det klimatsmartaste materialet är ofta det som redan finns. Enligt standarden EN 15804 bär en återanvänd produkt ingen klimatbelastning från sitt första liv. Klimatdatabasen sätter därför produktskedet till 0 kg CO2e. Om produkten behöver slipas, lagas eller kompletteras läggs den påverkan till. Kontrollera alltid att begagnat material klarar dagens krav på hållfasthet, fukt och brand och att det inte innehåller ämnen som är förbjudna i dag.
Så jämför du två produkter steg för steg
- Bestäm funktionen. Skriv ner vad materialet ska klara, till exempel bärande yttervägg eller isolering av vindsbjälklag med ett visst U-värde.
- Räkna ut mängden. Ta fram hur många kilo eller kubikmeter varje alternativ kräver för just den funktionen.
- Hämta klimatvärdet. Använd produktens EPD om den finns. Annars tar du det typiska värdet ur Boverkets klimatdatabas.
- Kontrollera hälsan. Sök produkten hos Byggvarubedömningen eller SundaHus för att se hur kemiskt innehåll och emissioner har bedömts.
- Väg in livslängd och slutskede. Ett material som håller dubbelt så länge eller kan återbrukas kan vinna även om siffran för produktskedet är högre.
Hälsa och inomhusmiljö
Ett material kan ha låg klimatpåverkan och ändå avge ämnen som försämrar inomhusluften. Lim, färg, fogmassor och skivor kan släppa ifrån sig flyktiga organiska ämnen och formaldehyd. Sedan den 6 augusti 2026 gäller en ny EU-begränsning för hur mycket formaldehyd som får avges från varor, bland annat träbaserade skivor, möbler och golv, enligt Kemikalieinspektionen.
Två svenska system hjälper dig att sålla. Båda bygger sina kriterier främst på EU:s CLP-förordning och Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Kontrollera produktens bedömning innan du köper, särskilt för material som hamnar inomhus i stora ytor.
Byggvarubedömningen
Ideell förening som ägs av stora aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. Bedömer kemiskt innehåll och livscykelaspekter med nivåerna Rekommenderas, Accepteras och Undviks.
SundaHus
Miljödatabas där kemister betygsätter produkter från A till D. A kräver bland annat mycket låga halter av utfasningsämnen och låg formaldehydavgivning.
Svanen
Ett Svanenmärkt hus får bara byggas med material som Svanen har granskat och godkänt. Gäller småhus, flerbostadshus och skolor.
EPD
Ingen märkning utan en redovisning av miljöpåverkan. Hos Byggvarubedömningen kan bara en produktspecifik EPD ge högsta nivån för tillverkningens energianvändning.
Kriterierna ändras över tid. Byggvarubedömningen gav ut version 7.5 i september 2025 med ett nytt kriterium för PFAS. SundaHus uppdaterade sitt kriteriedokument redaktionellt i oktober 2025. Läs alltid den aktuella bedömningen och inte en gammal utskrift.
Klimatdeklaration och nya krav
Sedan 1 januari 2022 måste byggherren lämna in en klimatdeklaration för de flesta nya byggnader. Den omfattar produktskedet, transporten till bygget och byggprocessen, det vill säga A1-A5, för klimatskärm, bärande delar och innerväggar. Resultatet anges i kg CO2e per kvadratmeter bruttoarea. Utan inlämnad deklaration kan kommunen inte ge slutbesked.
Privatpersoner som bygger utan att det sker i näringsverksamhet är undantagna enligt lagen om klimatdeklaration för byggnader. Undantagna är också byggnader på högst 100 kvadratmeter bruttoarea, industribyggnader och ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk. Bygger du ett hus i egen regi kan du ändå använda samma databas för att göra kloka val.
Reglerna är på väg att skärpas. I maj 2026 lämnade Boverket förslag till regeringen om att hela livscykeln ska redovisas från 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter och från 2030 för övriga. Samtidigt föreslås gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha från 2030. Förslaget var inte beslutat när uppgifterna kontrollerades.
Checklista för hållbara byggmaterial
- Finns en tredjepartsgranskad EPD enligt EN 15804 för produkten?
- Ligger klimatvärdet under det typiska värdet i Boverkets klimatdatabas?
- Har produkten nivån Rekommenderas eller Accepteras hos Byggvarubedömningen eller A, B eller C+ hos SundaHus?
- Är träet från certifierat skogsbruk?
- Kan materialet monteras isär och återbrukas när huset byggs om?
- Har materialet lång teknisk livslängd i den tänkta konstruktionen?
- Finns begagnat material som kan göra samma jobb?
Tänker du byta tak eller fönster samtidigt finns mer att läsa i våra guider om miljövänliga takmaterial och energieffektiva fönster. Fler guider om renovering hittar du under Bygga och renovera hållbart.
Vanliga frågor om hållbara byggmaterial
Vilket byggmaterial är mest miljövänligt?
Det finns inget svar som gäller alla byggen. Per kubikmeter har trä lägst klimatpåverkan av stommaterialen i Boverkets klimatdatabas. Återanvända produkter räknas som noll i produktskedet. Rätt val beror på vilken funktion materialet ska fylla och hur länge det håller.
Är betong alltid sämre än trä för klimatet?
Per kubikmeter ger betong flera gånger högre utsläpp än trä. En hel byggnad måste ändå jämföras som helhet, eftersom mängder, armering, isolering och livslängd skiljer sig mellan stomsystemen. Klimatförbättrad betong minskar utsläppen med ungefär en fjärdedel jämfört med standardbetong.
Vad är skillnaden mellan typiskt och konservativt värde?
Det typiska värdet är ett genomsnitt för produktgruppen på den svenska marknaden. Det konservativa värdet är cirka 25 procent högre och ska användas i klimatdeklarationen när det saknas en EPD för produkten.
Var hittar jag EPD för en produkt?
Tillverkaren publicerar ofta sin EPD på sin webbplats eller lämnar ut den på begäran. Kontrollera att den följer EN 15804 och har granskats av tredje part.
Måste jag göra en klimatdeklaration när jag bygger villa?
Nej, inte om du bygger som privatperson utan att det sker i näringsverksamhet. Ett företag som bygger småhus till försäljning omfattas däremot om huset är större än 100 kvadratmeter bruttoarea.
Är naturmaterial alltid bättre för inomhusmiljön?
Inte automatiskt. Även naturmaterial kan innehålla tillsatser som brandskyddsmedel och bindemedel. Kontrollera produktens bedömning hos Byggvarubedömningen eller SundaHus.
Källor
- Boverket: Öppna data och API för klimatdatabasen (version 02.07.000)
- Boverkets klimatdatabas (e-tjänst)
- Boverket: Om Boverkets klimatdatabas
- Boverket: Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
- Boverket: Om klimatdeklaration
- Boverket: Regler om livscykel-GWP och gränsvärden (20 maj 2026)
- Riksdagen: Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader
- Naturvårdsverket: Klimatet och bygg- och fastighetssektorn
- UNEP: Global Status Report for Buildings and Construction 2025-2026
- Byggvarubedömningen: Kriterier version 7.5 (pdf)
- SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier 6.1.7 (pdf)
- Svanen: Svanenmärkta hus, för materialtillverkare
- Kemikalieinspektionen: Nya kemikalieregler i höst (pressmeddelande)
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
