Hållbart byggande: material, energi, återbruk och regler

Hållbart byggande betyder att ett hus planeras, byggs, används och till sist rivs med så liten påverkan på klimat, miljö och människor som möjligt. Det ska också hålla länge och vara rimligt att äga. Här får du siffrorna som visar var utsläppen uppstår, vad du själv kan påverka när du bygger eller renoverar och vilka regler som gäller nu och är på väg.

Vad är hållbart byggande?

Boverket beskriver hållbart byggande utifrån tre aspekter: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den ekologiska delen innebär att en byggnads miljöpåverkan bedöms i ett livscykelperspektiv, att energi, mark, vatten och andra naturresurser används effektivt och att byggnaden anpassas till ett förändrat klimat. Den ekonomiska delen gäller att bostäder ska kunna byggas till rimliga kostnader samtidigt som resurserna hushållas, med sikte på en cirkulär ekonomi med giftfria kretslopp. Social hållbarhet betyder bland annat tillgängliga byggnader och en inomhusmiljö utan skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, buller eller radon.

Dimension	Vad den omfattar	Exempel i ett villaprojekt
Ekologisk	Klimatpåverkan över livscykeln, resurser, avfall och klimatanpassning	Välja stomme och grund med låg klimatpåverkan, sortera byggavfallet
Ekonomisk	Rimliga byggkostnader, hushållning med mark och material, cirkulära flöden	Räkna på driftkostnad och livslängd, inte bara inköpspris
Social	Hälsa, tillgänglighet, trygghet och trivsel	God ventilation, radonmätning och material med låga emissioner

Ett energisnålt hus är inte automatiskt hållbart om materialen har gett stora utsläpp vid tillverkningen. Det omvända gäller också. Därför bedöms hållbarhet över hela byggnadens livslängd, från råvara till rivning.

Livscykelns skeden enligt den europeiska standarden EN 15978. Dagens svenska klimatdeklaration omfattar byggskedet A1-A5.

Byggsektorns utsläpp i siffror

Globalt står byggnader och byggande för omkring 37 procent av koldioxidutsläppen och nästan hälften av all materialutvinning. Det konstaterar FN:s miljöprogram UNEP i sin statusrapport från maj 2026. Rapporten påpekar att hälften av de byggnader som kommer att finnas 2050 ännu inte är byggda eller renoverade, så besluten som fattas nu påverkar utsläppen i flera generationer.

I Sverige följer Boverket sektorn genom sina miljöindikatorer för växthusgaser. År 2022 släppte bygg- och fastighetssektorn ut cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom landet, vilket motsvarade 22,1 procent av Sveriges totala utsläpp. Till det kom cirka 6,9 miljoner ton från importerade varor, framför allt från tillverkning av byggmaterial och utvinning av fossila bränslen. Totalt blev det 17,7 miljoner ton. Mellan 2008 och 2022 minskade sektorns samlade utsläpp med 12 procent, främst för att uppvärmningen av byggnader blivit renare.

Var utsläppen uppstår

Andel av bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp 2022, inhemska och importerade. Avrundade värden från Boverket och SCB, därför blir summan över 100 procent.

Fördelningen visar att det inte räcker att se på nybyggen. Renovering, om- och tillbyggnad stod för lika stor andel som uppvärmningen av hela byggnadsbeståndet. För den som äger ett hus är varje större renovering ett tillfälle att minska både dagens och framtidens utsläpp.

Därför väger själva bygget så tungt

Ett nybyggt hus har redan gett upphov till stora utsläpp innan någon har flyttat in. IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH räknade på flerbostadshuset Strandparken i Sundbyberg, som har en stomme av korslimmat trä. Byggprocessen med materialtillverkning, transporter och arbetet på byggplatsen stod för nästan 40 procent av husets klimatpåverkan över 50 år. Med ett energiscenario med låg andel fossila bränslen steg andelen till drygt 60 procent.

En senare studie, som Sveriges Byggindustrier tog initiativ till, jämförde fem stomsystem för samma sexvåningshus. Resultaten för byggskedet syns i tabellen. Med känd teknik som klimatförbättrad betong, HVO i stället för diesel i arbetsmaskinerna och energieffektiva bodar gick byggskedets utsläpp att minska med 15-20 procent oavsett system.

Stomsystem	Byggskedet A1-A5, kg CO2e per m² Atemp
Platsgjuten betong i kvarsittande form	331
Platsgjuten betong med lätta utfackningsväggar	290
Prefabricerad betong med håldäcksbjälklag	272
Volymelement i trä	223
Massiv stomme i korslimmat trä	223

Källa: SBUF informerar 19:07, studie av KTH och IVL. Grundfall med platta på mark och utan garage. Ett tänkt garage lade till i storleksordningen 48 kg per m².

Forskarna betonar att jämförelsen bara gäller klimatpåverkan och inte avgör vilket material som är bäst i ett helhetsperspektiv. Ljud, livslängd, fuktsäkerhet och termiskt klimat ingår inte. I Strandparken stod fabriksbetongen i grund, garage och källare ensam för 22 procent av materialens klimatpåverkan. Studien visade också att energibehovet kunde sänkas utan att byggprocessens utsläpp ökade nämnvärt, så ett energisnålt hus och klimatsmarta material går att kombinera.

Hållbara material: rätt material på rätt plats

Materialvalet styr en stor del av byggskedets utsläpp. I studierna ovan dominerade betongen i grund och stomme, följt av isolering, gipsskivor och armering beroende på system. Trä, återbrukade produkter och betong med lägre klimatpåverkan kan sänka utsläppen, men resultatet beror på hela konstruktionen och hur länge delarna håller. Vår guide om hållbara byggmaterial går igenom alternativen ett i taget. Jämförelsen av miljövänliga takmaterial hjälper dig när taket ska bytas.

Frågor att ställa till leverantören

• Finns en miljövarudeklaration (EPD) som visar produktens klimatpåverkan?
• Hur lång är den förväntade livslängden och hur ofta behöver produkten underhållas?
• Går produkten att montera ner och återbruka eller materialåtervinna?
• Innehåller den ämnen som kan påverka inomhusmiljön?
• Är produkten godkänd för Svanenmärkta hus eller bedömd i något annat system?

Boverket har en öppen klimatdatabas med generiska klimatdata för vanliga byggprodukter. Den används i klimatdeklarationer men fungerar också som en första jämförelse när du väljer mellan olika lösningar.

Cirkulärt byggande och återbruk

Cirkulärt byggande innebär att material används så länge som möjligt. I första hand återbrukas byggnader och produkter, i andra hand materialåtervinns de. Behovet är stort, eftersom byggsektorn gav upphov till cirka 13,6 miljoner ton avfall 2022, varav knappt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarade 39 procent av allt avfall i Sverige när gruvavfallet räknats bort.

Siffrorna skiljer sig något mellan källorna eftersom de mäter olika saker. Naturvårdsverket redovisar 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall för 2020, där även hushåll och andra branscher ingår. Boverkets siffra för 2022 gäller bara byggföretagen. Enligt Naturvårdsverket blir avfallet oftast konstruktionsmaterial, följt av deponering och energiåtervinning, medan konventionell materialåtervinning av metall, plast och papper bara står för 2 procent. Återvinningsgraden för icke farligt bygg- och rivningsavfall beräknades till 55 procent 2022.

Sortera byggavfallet i sex fraktioner

Enligt avfallsförordningen ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut sex avfallsslag och hålla dem åtskilda från varandra och från annat avfall. Sorteringen ska ske där avfallet uppstår. Kravet gäller både företag och privatpersoner, också vid mindre bygg- och rivningsarbeten i det egna hemmet.

• Trävirke, reglar, lister
• Mineralbetong, tegel, klinker
• Metallplåt, rör, beslag
• Glasfönsterglas
• Plastfolie, rör, emballage
• Gipsgipsskivor

Vem som räknas som avfallsproducent beror på din roll. Anlitar du en entreprenör är det ofta entreprenören som sorterar, men gör du jobbet själv blir ansvaret ditt. Naturvårdsverkets vägledning om bygg- och rivningsavfall beskriver hur ansvaret fördelas mellan byggherre, entreprenör och privatperson. Mer om hur hushållsavfall sorteras finns i guiden om att sortera avfall rätt.

Så kommer du igång med återbruk

Sedan den 1 augusti 2020 ska kontrollplanen enligt plan- och bygglagen omfatta avfall från alla slags byggåtgärder och byggprodukter som kan återanvändas, inte bara rivningsavfall. Det gör återbruk till en naturlig del av planeringen även i mindre projekt.

1. Inventera innan något rivs. Gå igenom dörrar, fönster, golv, tegel, panel och sanitetsporslin och märk det som kan användas igen.
2. Demontera varsamt. Skruvade och spikade delar går ofta att ta loss hela, medan limmade skikt sällan gör det.
3. Lagra torrt. Trä och skivor tål inte fukt, så planera var materialet ska stå under bygget.
4. Köp begagnat. Tips om hur du hittar och väljer begagnade varor finns i guiden om att köpa och återanvända.
5. Tänk på nästa ägare. Bygg så att delar kan bytas och tas isär utan att förstöras.

Energi i drift och renovering

Bostäder och lokaler står för ungefär en tredjedel av Sveriges slutliga energianvändning enligt Naturvårdsverket. Energin går till uppvärmning, varmvatten, ventilation, belysning och apparater. Byggnader står kvar länge. Energibeslut som fattas i dag påverkar kostnader och miljö under flera decennier.

Nya energiregler för byggnader

Den 1 oktober 2026 började Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader (BFS 2026:9) att gälla. De ersätter energikraven i de tidigare byggreglerna BBR och reglerna för att fastställa energianvändning i BEN. Under en övergångsperiod får byggherren välja de äldre reglerna om ansökan om bygglov eller anmälan kommer in före den 1 oktober 2027, men då ska alla äldre regler tillämpas och inte bara delar av dem.

Boverket har redan beslutat om fem ändringar som skärper kraven eller lägger till nya den 1 januari 2027, 2028, 2029, 2030 och 2033. Från den 1 oktober 2027 ska energiexperter också använda den nya beräkningsmetoden när de gör energideklarationer. Boverkets sida om reglerna för energihushållning samlar föreskrifterna och vägledningen, som enligt myndigheten byggs ut fram till våren 2027.

Åtgärder som minskar energibehovet

Naturvårdsverket rekommenderar fastighetsägare att utgå från en energideklaration med åtgärdsförslag för just den egna byggnaden. Vid större renoveringar är det läge att samtidigt förbättra fönster, väggar och tak och att modernisera systemen för värme och varmvatten. Bygger du nytt kan du gå längre än byggreglerna kräver, till exempel med passivhusteknik. Kontrollera sedan att energianvändningen inte blev högre än beräknat.

• Nya fönster: läs jämförelsen av dubbel- och treglasfönster.
• Uppvärmning: en värmepump ger betydligt lägre elanvändning än en elpanna enligt Naturvårdsverket. Se guiden om värmepumpar och tipsen för att välja ett klimatsmart uppvärmningssystem.
• Styrning: en smart termostat anpassar värmen efter när du är hemma.
• Egen el: läs om solceller för hållbar energi och räkna på hur mycket man sparar på solceller.

Certifieringar och miljömärkning av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader är frivillig och privaträttslig, alltid ett komplement till lagkraven och aldrig ett myndighetskrav. Enligt Boverket innehåller de vanliga systemen i Sverige någon form av krav på livscykelanalys. UNEP rapporterar att antalet gröna byggnadscertifieringar i världen nästan har tredubblats på tio år.

System	Vad det är	Klimatkrav enligt Boverket och Svanen
Svanen	Nordens officiella miljömärkning, finns för småhus, flerbostadshus, skolor och förskolor	Krav på hela byggprocessen, material och kemiska produkter, låg energianvändning och förnybar energi. Kraven skärps ungefär vart femte år.
Miljöbyggnad	Svenskt system med 15 indikatorer och betygen brons, silver och guld	A1-A5 redovisas för brons och silver, silver har ett gränsvärde. Guld har skarpare gränsvärde och kräver beräkning av hela livscykeln.
BREEAM	Internationellt system i svensk version	LCA för obligatoriska byggnadsdelar. Högre nivåer har gränsvärden och kräver LCA för hela livscykeln enligt Level(s).
NollCO2	System med inriktning på klimatneutrala byggnader	Hela livscykeln beräknas, med tre gränsvärden för A1-A3, A4-A5 och energianvändningen B6.
LEED	Amerikanskt system som används internationellt	LCA för hela livscykeln med 5, 10 eller 20 procent lägre miljöpåverkan än en standardbyggnad för högre poäng.

För dig som köper eller bygger bostad kan en certifiering ge mer än ett gott samvete. Svanen beskriver att flera banker erbjuder gröna bolån med lägre ränta för bostäder som är miljöcertifierade eller energieffektiva enligt Boverkets energiklassning. Det är alltid banken som avgör vem som får ett grönt bolån. Fråga därför efter certifikatet redan när du tittar på bostaden.

Level(s): EU:s gemensamma ramverk

Level(s) är inte en certifiering utan ett EU-gemensamt verktyg för att bedöma och rapportera hur hållbara byggnader är. Boverket lyfter det som stöd för att arbeta med livscykelperspektivet. Verktyget har sex makromål:

• Växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel
• Resurseffektiva och cirkulära materiallivscykler
• Effektiv användning av vattenresurser
• Hälsosamma och bekväma utrymmen
• Anpassning och motståndskraft mot klimatförändringar
• Optimerad livscykelkostnad och livscykelvärde

Regler för hållbart byggande 2026

Lagkraven har skärpts i flera steg och fler är på väg genom EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Tidslinjen visar det viktigaste för den som bygger i Sverige.

• 1 augusti 2020Kontrollplanen ska omfatta avfall från alla byggåtgärder och byggprodukter som kan återanvändas.
• 1 januari 2022Krav på klimatdeklaration för nya byggnader där bygglov söks från detta datum. Byggskedet A1-A5 redovisas, utan gränsvärden.
• 1 juli 2025Boverkets nya byggregler ersätter BBR och konstruktionsreglerna EKS. Övergångstiden gick ut den 30 juni 2026.
• 1 oktober 2026Nya regler om energihushållning och värmeisolering (BFS 2026:9) börjar gälla.
• 1 oktober 2027Övergångstiden för de äldre energireglerna löper ut.
• 1 januari 2028EU-kravLivscykelns klimatpåverkan ska redovisas i energideklarationen för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter.
• 1 januari 2030EU-kravKravet gäller alla nya byggnader och gränsvärden för klimatpåverkan ska finnas.

Klimatdeklaration i dag

Lagen om klimatdeklaration för byggnader gäller sedan 2022 och syftar till att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs. Byggherren redovisar utsläppen från byggskedet och registrerar deklarationen hos Boverket innan kommunen ger slutbesked. Undantag finns bland annat för byggnader på högst 100 kvadratmeter bruttoarea och för privatpersoner som bygger utan koppling till en näringsverksamhet. Fram till och med 2025 hade 3 274 klimatdeklarationer registrerats. Småhus var den största gruppen.

Föreslagna gränsvärden från 2030

I maj 2026 lämnade Boverket förslag till regeringen om hur EU-kraven ska införas. Klimatdeklarationen föreslås ersättas av ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen som prövas av byggnadsnämnden. Gränsvärdena ska gälla byggskedet och skilja sig mellan byggnadstyper, med 150-250 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea för byggnader med referensvärden och 295 kg för övriga byggnader.

Exempel på hållbart byggande för villaägare

Boverket samlar goda exempel på klimatsmarta projekt, bland annat Cederhusen i Stockholm, Kungsörnen i Helsingborg och Magasin X i Uppsala. De flesta villaägare bygger i mindre skala. Välj den situation som passar dig.

Fler guider om material, energi och renovering hittar du under bygga och renovera hållbart. Vill du se hur byggandet hänger ihop med miljömålet God bebyggd miljö finns en översikt över Sveriges miljömål.

Vanliga frågor om hållbart byggande

Vad är hållbart byggande?

Det är att planera, bygga, använda och riva byggnader så att påverkan på klimat, miljö och människor blir så liten som möjligt. Boverket delar in det i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Hur stor del av utsläppen kommer från byggsektorn?

Bygg- och fastighetssektorn stod för 22,1 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser 2022 enligt Boverket. Globalt står byggnader och byggande för omkring 37 procent av koldioxidutsläppen enligt UNEP.

Vad betyder cirkulärt byggande?

Cirkulärt byggande innebär att byggnader, produkter och material används så länge som möjligt. I första hand återbrukas de och i andra hand materialåtervinns de, så att mindre nytt material behövs.

Är trähus alltid mer hållbara än betonghus?

Inte alltid. I svenska studier gav trästommar lägre utsläpp i byggskedet, men forskarna betonar att jämförelsen bara gäller klimatpåverkan. Livslängd, fukt, ljud och grundläggning behöver också vägas in.

Måste jag klimatdeklarera mitt hus?

Nej, inte om du är privatperson och bygger utan koppling till en näringsverksamhet. Kravet gäller också bara nya byggnader över 100 kvadratmeter bruttoarea.

Måste privatpersoner sortera byggavfall?

Ja. Avfallsförordningen kräver att trä, mineral, metall, glas, plast och gips sorteras ut där avfallet uppstår. Kravet gäller även privatpersoner som renoverar själva.

Källor

• Boverket: Hållbart byggande och förvaltning
• Boverket: Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
• Boverket: Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall
• Boverket: Energihushållning, nya regler från 1 oktober 2026
• Boverket: Syftet med att klimatdeklarera byggnader
• Boverket: Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras
• Boverket: Uppföljning och statistik om klimatdeklarationer
• Boverket: Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan
• Boverket: Uppdrag om livscykel-GWP och gränsvärden i EPBD
• Boverket: Miljöcertifieringssystem och LCA
• Naturvårdsverket: Bygg- och rivningsavfall
• Naturvårdsverket: Hantering av bygg- och rivningsavfall
• Naturvårdsverket: Energieffektivisering i bostäder och lokaler
• UNEP: Global Status Report for Buildings and Construction 2025-2026
• SBUF informerar 16:20: Ny rapport om byggandets klimatpåverkan (IVL och KTH)
• SBUF informerar 19:07: Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, LCA av fem byggsystem
• Svanen: Att bo i ett Svanenmärkt hus
• Fastighetstidningen: Övergångsperioden för nya byggreglerna är slut

Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.