Lönar sig solceller? Räkneexempel för varje elområde

Om solceller lönar sig beror på tre saker du kan ta reda på själv: hur många kilowattimmar taket ger, hur stor del av dem du använder i huset och vad en köpt respektive såld kilowattimme är värd för dig. Här får du formeln, produktionssiffror för alla fyra elområden och räkneexempel i kWh som du fyller i med ditt eget elpris.

Kort svar: lönar sig solceller 2026?

För många villaägare gör de det fortfarande, men marginalen har krympt och kalkylen har bytt tyngdpunkt. Fram till nyår 2026 gav varje såld kilowattimme en skattereduktion ovanpå elpriset. Den finns inte kvar. I dag är den el du själv använder värd betydligt mer än den el du säljer. Därför avgör din egen förbrukning under dagtid mer än något annat.

En anläggning på ett skuggfritt söder- eller sydvästtak i SE3 eller SE4, i ett hus som använder mycket el på dagen, har bäst chans att räknas hem. Ett litet tak mot norr, ett hus som står tomt sommartid eller ett lågt elpris i ditt område drar åt andra hållet. Räkna på ditt eget hus innan du bestämmer dig, för ingen genomsnittssiffra passar alla.

Reglerna som ändrade kalkylen

Riksdagen beslutade den 15 maj 2025 om propositionen Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el (prop. 2024/25:109). Två saker ändrades. Den ena gäller vad du får tillbaka på installationen, den andra vad du får för el som du matar ut på nätet. Båda framgår av skatteutskottets betänkande 2024/25:SkU17.

60-öringen för såld el är borta

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el gav 60 öre per kilowattimme som matades in på nätet, upp till 30 000 kWh per år och högst lika mycket som du köpte från nätet. Från och med 1 januari 2026 ger inmatad el ingen skattereduktion alls. El som matades in till och med 31 december 2025 omfattas fortfarande, förutsatt att du hade anmält produktionen till ditt elnätsföretag. Gamla kalkyler som räknar med 60 öre extra på varje såld kWh visar därför en för kort återbetalningstid.

Grön teknik: 15 procent för solceller

Subventionen för installation av solceller sänktes från 20 till 15 procent. Den lägre nivån gäller installationer som slutbetalas från och med 1 juli 2025. Det är slutbetalningen som avgör vilken procentsats som gäller. Avdraget görs direkt på fakturan, på samma sätt som rotavdraget och företaget begär sedan pengarna från Skatteverket. Enligt Skatteverkets regler för grön teknik räknas bara arbete och material. Du måste också äga småhuset eller ägarlägenheten när arbetet utförs.

Några krav till ska vara uppfyllda. Betalningen måste ske elektroniskt och företaget måste vara godkänt för F-skatt. Du kan inte kombinera grön teknik med rotavdrag för samma installation. Skattereduktionen är högst 50 000 kronor per person och år, så två ägare kan tillsammans få mer än en ensam ägare om båda betalar tillräckligt med skatt.

Så räknar du hem solceller: fyra värden du behöver

Hela kalkylen bygger på fyra tal. Två av dem gäller taket och huset, två gäller elpriset. Har du dem kan du räkna fram både årlig besparing och återbetalningstid utan att lita på en säljares exempel.

1. Räkna ut produktionen. P = kWp × utbyte. En anläggning på 10 kWp med ett utbyte på 950 kWh per kWp ger 9 500 kWh per år.
2. Dela upp elen. Egenanvänd el är E = P × s och såld el är Ö = P − E.
3. Sätt värde på elen. Årlig besparing är E × K + Ö × S. Hämta K från din elräkning och S från ditt avtal för såld el.
4. Dra av stödet. Nettoinvesteringen är offertens belopp minus 15 procent grön teknik på arbete och material.
5. Dela. Återbetalningstiden i år är nettoinvesteringen delad med den årliga besparingen.

Ett praktiskt knep gör siffrorna lättare att jämföra. Räkna om allt till köpta kilowattimmar. Om en såld kWh är värd en tredjedel av en köpt, motsvarar tre sålda kWh en kWh som du slipper köpa. Då behöver du bara ditt eget köppris för att få fram kronor. Tabellerna nedan gäller då oavsett hur elpriset rör sig.

Hur mycket el ger en kWp i varje elområde?

Utbytet per installerad kilowatt toppeffekt (kWp) styrs av solinstrålningen som varierar både mellan orter och mellan år. Tabellen bygger på EU-kommissionens beräkningsverktyg PVGIS med söderläge, 35 graders lutning och 14 procent förluster i kablar, växelriktare och smuts. Verktyget har två databaser för Sverige. SARAH3 bygger på satellitdata men saknas för de nordligaste orterna. ERA5 är en klimatmodell som täcker hela landet och gav 2 till 16 procent högre värden än SARAH3 på de orter där båda fanns.

Skillnaden mellan norr och söder är mindre än många tror. Långa sommardagar i norr väger delvis upp den låga solen på vintern, medan södra Sverige har högre instrålning under vår och höst. Snö som ligger kvar på panelerna ingår inte i beräkningen, vilket främst spelar roll där snön ligger länge.

Mellan åren svänger instrålningen märkbart. SMHI redovisar att den årliga solinstrålningen har ökat med omkring tio procent sedan mitten av 1980-talet, men att variationen från år till år är stor. Räkna därför med ett försiktigt värde och se ett soligt år som en bonus.

Elområdena och varför elpriset skiljer sig

Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Norra Sverige har ett överskott av elproduktion medan den största förbrukningen finns i söder. Mellan områdena finns flaskhalsar i stamnätet där det inte går att föra över så mycket el som marknaden efterfrågar. Enligt Svenska kraftnät uppstår olika priser just när överföringen inte räcker till.

För din kalkyl betyder det två saker. Spotpriset i ditt område påverkar både värdet av köpt och såld el. Ett högt spotpris i SE4 gör varje egenproducerad kWh mer värd än samma kWh i SE1. Priset per timme hittar du hos elbörsen Nord Pool, där du väljer ditt elområde. Elnätsföretaget eller elhandlaren kan tala om vilket område du tillhör. Uppgiften står ofta på fakturan.

Räkneexempel för varje elområde

Exemplen gäller en anläggning på 10 kWp på ett skuggfritt tak mot söder med 35 graders lutning. Egenanvändningen är satt till 35 procent och en såld kWh antas vara värd 35 procent av en köpt. Båda värdena är redaktionens antaganden för att visa metoden. Byt ut dem mot dina egna siffror.

För SE1 finns bara ERA5-värden. I de orter där båda databaserna fanns låg ERA5 i snitt cirka 9 procent högre än SARAH3, så exemplet för Luleå räknar med 900 kWh per kWp i stället för 992.

Raden längst ner i varje flik är nyckeln. Multiplicera den med ditt eget pris per köpt kWh så får du den årliga besparingen i kronor. Dela sedan nettoinvesteringen med den summan för att få återbetalningstiden. I Stockholmsexemplet ger anläggningen lika mycket värde som 5 671 kWh som du slipper köpa, trots att den producerar 9 820 kWh.

Känslighetstabell: vad betyder egenanvändningen?

Tabellen visar Stockholmsanläggningen med 9 820 kWh per år. Varje ruta anger värdet räknat i köpta kWh. Läs av raden för din egenanvändning och kolumnen för hur mycket en såld kWh är värd jämfört med en köpt.

Spannet är stort. Samma tak kan ge knappt 4 000 eller över 8 000 kWh i värde beroende på hur huset används och vilket avtal du har för såld el. Den som höjer egenanvändningen från 25 till 50 procent ökar värdet med ungefär en tredjedel när säljvärdet ligger på 35 procent.

Så tar du reda på din egenanvändning

Logga in på elnätsföretagets kundsida, som ofta kallas Mina sidor. Ta fram din förbrukning per timme för ett år. Jämför den med hur solelen fördelar sig över dagen och året. Ett hus med elbil som laddas dagtid, värmepump och folk hemma på dagarna använder mer av solelen än ett hus där alla är borta mellan sju och fem. Har du redan solceller visar mätaren hur mycket som matas ut. Skillnaden mot produktionen i växelriktarens app är din egenanvändning.

Väderstreck och lutning

Söderläge ger mest el per panel, men ett tak mot öster eller väster är inte uteslutet. Tabellen visar Stockholm med samma utrustning och bara riktning eller lutning ändrad.

Ett öst-västtak producerar ungefär en fjärdedel mindre per kWp. Fördelningen över dagen blir jämnare, med mer el på morgonen och kvällen när hushållet ofta använder den. Det kan höja egenanvändningen och väga upp en del av förlusten. Be installatören visa en skuggberäkning för just ditt tak.

Solelen kommer på sommaren

Beräknat med PVGIS (EU:s forskningscentrum JRC) för 1 kWp i Stockholm, söderläge och 35 graders lutning, 14 procent systemförluster. Gröna staplar visar april till september.

Diagrammet förklarar varför egenanvändningen sällan blir hög utan batteri. Ungefär tre fjärdedelar av årsproduktionen i Stockholm kommer mellan april och september. I december ger varje kWp runt 12 kWh, i juni runt 143. Elbehovet i en villa med elvärme är störst när solen knappt syns.

Elnätsföretagen ska enligt Energimarknadsinspektionen ha infört en ny prismodell med effektavgift senast 2027. Avgiften baseras på hur mycket du belastar nätet vid en viss tidpunkt och ska vara olika hög vid olika tider. Solceller sänker sällan dina effekttoppar en kall vinterkväll. Räkna därför inte med att de minskar effektavgiften. Kontrollera hur ditt nätbolag har utformat tariffen.

Lönar sig solceller med batteri?

Ett batteri flyttar el från mitt på dagen till kvällen. Varje kWh som annars hade sålts blir i stället en kWh som du slipper köpa. Vinsten per kWh är skillnaden mellan köp- och säljvärdet minus förlusterna i batteriet. I Stockholmsexemplet ökar värdet från 5 671 till 6 628 köpta kWh om egenanvändningen går från 35 till 50 procent.

Grön teknik ger 50 procent på installation av system för lagring av egenproducerad el, mot 15 procent för själva solcellerna. Det gör batteriet relativt billigare än tidigare. Kalkylen för batteriet bör ändå göras separat: dela batteriets nettokostnad med den extra besparing det ger per år och jämför med batteriets garantitid.

”Solceller lönar sig inte”: när stämmer det?

Påståendet är för grovt, men det finns lägen där kalkylen inte går ihop. Kontrollera om något av följande gäller ditt hus innan du begär offerter.

• Taket är skuggat större delen av dagen eller vetter mot norr.
• Taket behöver bytas inom några år. Panelerna skulle då behöva monteras ner och upp igen.
• Huset står tomt på sommaren, till exempel ett fritidshus du bara använder på vintern.
• Elanvändningen är låg och nästan all solel skulle säljas till ett lågt pris.
• Anläggningen är överdimensionerad i förhållande till förbrukningen, med stort överskott mitt på sommaren.

Ett lågt spotpris under soliga timmar slår extra hårt mot överskottet. När många solcellsanläggningar producerar samtidigt pressas priset just de timmar du säljer. Enligt Energimarknadsinspektionen är elhandlaren skyldig att ge skälig ersättning för överskottet, men nivån varierar och du bör jämföra avtal.

Skatt och moms på såld el

För den som säljer överskottsel från sin privatbostad gäller ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år och bostad. Bara om de sammanlagda inkomsterna från bostaden blir högre än så beskattas mellanskillnaden som inkomst av kapital.

Momsregistrering behövs inte om du säljer varor eller tjänster för högst 120 000 kronor per år. Skatteverket bedömer att en takanläggning som främst producerar el för eget bruk sällan når den gränsen. Säljer du mer eller har annan försäljning som räknas ihop med elen, måste du registrera dig för moms.

Ny elmarknadslag från 2027

Den 1 januari 2027 ersätts ellagen av två nya lagar. Den nya elmarknadslagen gör det möjligt att dela förnybar el mellan olika fastigheter eller elabonnemang, till exempel från solcellerna på sommarstugan till permanentbostaden. Regeringen ska besluta om förordningarna. Detaljerna för solcellsägare kan därför ändras innan lagen börjar gälla.

Checklista innan du skriver på offerten

• Ta fram din timförbrukning för ett helt år från elnätsföretaget.
• Be om en produktionsberäkning i kWh per år för just ditt tak, med skuggning.
• Kontrollera att offerten delar upp arbete och material, eftersom grön teknik bara gäller dem.
• Räkna med 15 procent på solcellerna och 50 procent på ett eventuellt batteri.
• Fråga hur skattereduktionen fördelas om ni är två ägare.
• Jämför avtal för såld el och fråga nätbolaget om nätnyttoersättning.
• Räkna utan 60-öringen och med ett försiktigt utbyte.
• Se till att anläggningen anmäls till elnätsföretaget innan den tas i bruk.

Vill du sänka elräkningen på fler sätt kan solceller kombineras med andra åtgärder. Läs om hur värmepumpar påverkar elbehovet och hur du kan minska din energianvändning i huset. En grundläggande genomgång av tekniken finns i guiden om solceller för hållbar energi. Fler projekt hittar du under bygga och renovera hållbart.

Vanliga frågor om solcellers lönsamhet

Lönar sig solceller utan 60-öringen?

Ofta ja, men återbetalningstiden blir längre än i kalkyler från före 2026. Den el du själv använder ger samma besparing som tidigare, medan den sålda elen nu bara ger elhandlarens ersättning och nätnytta. Ju högre egenanvändning, desto mindre påverkas du.

Hur mycket el ger 10 kWp solceller?

Med söderläge och 35 graders lutning visar PVGIS ungefär 8 200 till 11 400 kWh per år beroende på ort och beräkningsdatabas. Tak mot öster eller väster ger omkring en fjärdedel mindre medan snö och skugga sänker utbytet ytterligare.

Hur räknar man ut återbetalningstiden?

Dra av 15 procent grön teknik på arbete och material från offertens belopp. Räkna ut årlig besparing som egenanvänd el gånger köppris plus såld el gånger säljpris. Dela nettoinvesteringen med besparingen så får du antal år.

Vilket elområde lönar sig solceller bäst i?

I exemplen ger SE4 högst utbyte per kWp. Södra Sverige har ett underskott av egen elproduktion som ofta ger högre elpris. Skillnaderna i produktion mellan norr och söder är ändå små. Det egna husets förbrukning väger tyngre än elområdet.

Får jag fortfarande skattereduktion för el jag sålde 2025?

Ja. El som matades in på nätet till och med 31 december 2025 ger 60 öre per kWh, upp till 30 000 kWh. Uppgifterna förifylls i deklarationen och du begär reduktionen när du skriver under den.

Kan jag få både rotavdrag och grön teknik?

Inte för samma installation. Grön teknik gäller själva solcellsinstallationen, medan ett annat arbete som görs samtidigt, till exempel takbyte, kan ge rotavdrag om det uppfyller kraven för det.

Källor

• Skatteverket: Så fungerar skattereduktionen för grön teknik
• Skatteverket: Mikroproduktion av förnybar el, privatbostad
• Riksdagen: Betänkande 2024/25:SkU17, Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
• EU-kommissionen, JRC: PVGIS, beräkning av solcellsproduktion
• SMHI: Solinstrålning, klimatindikator
• Svenska kraftnät: Elområden
• Nord Pool: Day-ahead-priser per elområde
• Energimarknadsinspektionen: Mikroproduktion av el
• Energimarknadsinspektionen: Ny prismodell med effektavgift
• Energimarknadsinspektionen: Två nya lagar ersätter ellagen

Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.