Sveriges miljömål beskriver vilken miljö politiken ska styra mot. Systemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Hösten 2026 kom Naturvårdsverkets senaste bedömning: ett mål nås, två är nära och resten kräver mer arbete. Här går vi igenom alla delar, läget för varje mål och vad du själv kan göra hemma.
Vad är Sveriges miljömål?
Miljömålen är riksdagens beslut om vilket tillstånd den svenska miljön ska ha. De är inga lagar som en enskild person kan bryta mot. Målen fungerar som riktning för myndigheter, kommuner, företag och organisationer och är utgångspunkten för många styrmedel, från avfallsregler till bidrag för att restaurera våtmarker.
Systemet har tre nivåer. Överst står generationsmålet, som beskriver vilken samhällsomställning som behövs inom en generation. Under det finns de 16 miljökvalitetsmålen, som anger hur miljön ska se ut. Längst ner ligger etappmålen, konkreta steg med ett målår.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förklarar vad målet betyder i detalj. God bebyggd miljö har till exempel tio preciseringar som rör allt från buller och radon till grönområden och avfallshantering. För att följa utvecklingen används indikatorer, mätbara serier som kvävedioxidhalter i gaturum eller konsumtionsbaserade utsläpp.
Från 15 till 16 mål
- 1999 Riksdagen beslutar om 15 miljökvalitetsmål som ska nås i ett generationsperspektiv.
- 2005 Ett sextonde mål läggs till: Ett rikt växt- och djurliv.
- 2010 Riksdagen beslutar om dagens struktur med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Samma år inrättar regeringen Miljömålsberedningen.
- 2026 Den årliga uppföljningen lämnas i mars och den fördjupade utvärderingens bedömningar publiceras 1 oktober.
- 2027 Hela den fördjupade utvärderingen med förslag till regeringen lämnas i januari.
Historiken finns sammanfattad i miljö- och jordbruksutskottets betänkande om miljömålssystemet, som beskriver riksdagsbesluten 1999, 2005 och 2010. Tidigare följdes målen upp mot år 2020. Nu är 2030 hållpunkten, samma år som Agenda 2030 siktar mot.
Generationsmålet: målet över alla mål
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Generationsmålet är ett inriktningsmål. Det säger hur samhället behöver förändras och gäller för miljöarbetet på alla nivåer. Den sista delen, om problem utanför Sveriges gränser, är viktig för hushåll. Den betyder att importerade varor som orsakar utsläpp och skador där de tillverkas räknas in i bilden.
Regeringen har preciserat målet i sju så kallade strecksatser. Miljöpolitiken ska inriktas mot att:
- ekosystemen har återhämtat sig och kan ge ekosystemtjänster på lång sikt
- den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras och nyttjas hållbart
- människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan
- kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
- naturresurserna hushålls väl
- andelen fossilfri energi ökar och energin används effektivt
- konsumtionen av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt
Enligt Naturvårdsverket måste de 16 miljökvalitetsmålen vara i huvudsak uppnådda för att generationsmålet ska nås. Utvecklingen går i många avseenden åt fel håll inom två områden: miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och den biologiska mångfalden.
De 16 miljökvalitetsmålen och hur det går
Tabellen visar bedömningen som publicerades 1 oktober 2026 inom den fördjupade utvärderingen. Frågan som besvaras är om målet kan nås till 2030 med de beslut och åtgärder som finns. Kolumnen längst till höger anger vilken myndighet som ansvarar för uppföljningen.
| Miljökvalitetsmål | Nås till 2030? | Trend i miljön | Ansvarig myndighet |
|---|---|---|---|
| 1. Begränsad klimatpåverkan | Nej | Negativ | Naturvårdsverket |
| 2. Frisk luft | Nära | Positiv | Naturvårdsverket |
| 3. Bara naturlig försurning | Nej | Positiv | Naturvårdsverket |
| 4. Giftfri miljö | Nej | Kan inte bedömas | Kemikalieinspektionen |
| 5. Skyddande ozonskikt | Ja | Ingen tydlig riktning | Naturvårdsverket |
| 6. Säker strålmiljö | Nära | Negativ | Strålsäkerhetsmyndigheten |
| 7. Ingen övergödning | Nej | Ingen tydlig riktning | Havs- och vattenmyndigheten |
| 8. Levande sjöar och vattendrag | Nej | Ingen tydlig riktning | Havs- och vattenmyndigheten |
| 9. Grundvatten av god kvalitet | Nej | Ingen tydlig riktning | Sveriges geologiska undersökning |
| 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård | Nej | Ingen tydlig riktning | Havs- och vattenmyndigheten |
| 11. Myllrande våtmarker | Nej | Ingen tydlig riktning | Naturvårdsverket |
| 12. Levande skogar | Nej | Negativ | Skogsstyrelsen |
| 13. Ett rikt odlingslandskap | Nej | Ingen tydlig riktning | Jordbruksverket |
| 14. Storslagen fjällmiljö | Nej | Negativ | Naturvårdsverket |
| 15. God bebyggd miljö | Nej | Negativ | Boverket |
| 16. Ett rikt växt- och djurliv | Nej | Negativ | Naturvårdsverket |
Trenderna i tabellen är de som visas på myndigheternas gemensamma webbplats Sveriges miljömål i oktober 2026. De skiljer sig något från den årliga uppföljningen i mars. Där hade God bebyggd miljö ingen tydlig riktning, vilket gav fördelningen två positiva, nio neutrala och fem negativa. Nu anges målet som negativt. För Giftfri miljö skriver Kemikalieinspektionen att underlaget inte räcker för att ange någon riktning.
Varje mål i korthet
Klicka på ett mål för att se vad det betyder, var de största problemen finns och vad ett vanligt hushåll kan bidra med. Beskrivningarna bygger på bedömningarna från de ansvariga myndigheterna.
1. Begränsad klimatpåverkan Nej
Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå där människans påverkan på klimatet inte blir farlig. Globala utsläpp behöver minska kraftigt redan till 2030 för att ligga i linje med Parisavtalet. Myndigheten efterlyser skärpta åtgärder både i EU och i Sverige.
Hemma: resor, uppvärmning och mat är de största posterna för de flesta hushåll. Se över hur du minskar din energianvändning och hur huset värms.
2. Frisk luft Nära
Luften ska vara så ren att människor, djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bedömningen höjdes till Nära tack vare en positiv trend. Halterna av kvävedioxid, partiklar och ozon ligger ändå långt från målnivån. Vägtrafik och vedeldning är stora lokala källor.
Hemma: elda med torr ved i en modern kamin, kör mindre i tätorten och fundera på om dubbdäck behövs, eftersom de river upp slitagepartiklar från vägbanan.
3. Bara naturlig försurning Nej
Nedfall och markanvändning ska inte försura mark och vatten mer än naturen tål. Försurningen är betydligt mindre i dag än för 40 år sedan och trenden är positiv. Kvarvarande problem kommer främst från utsläpp i andra europeiska länder, från sjöfarten och från skogsbruket.
Hemma: det här är ett mål där hushållens direkta påverkan är liten. Målet visar hur internationella avtal kan ge resultat.
4. Giftfri miljö Nej
Ämnen som samhället skapat ska inte hota hälsa eller biologisk mångfald. Användningen av kemikalier ökar och en allt större del tillverkas utanför EU. Om åtgärderna i EU:s kemikaliestrategi genomförs till 2030 kan målet enligt Kemikalieinspektionen nås delvis och på sikt.
Hemma: var försiktig med varor från säljare utanför EU, eftersom de kan innehålla ämnen som är förbjudna här. Fler råd finns i vår guide om att minska kemikalierna i hemmet.
5. Skyddande ozonskikt Ja
Ozonskiktet ska skydda mot skadlig UV-strålning. Uttunningen har avstannat och det är det enda målet som bedöms nås. Över Sverige är ozonskiktet ändå omkring fyra procent tunnare än referensvärdet enligt den årliga uppföljningen.
Hemma: de svenska utsläpp som finns kvar kommer nästan helt från äldre byggnader där isolering med CFC hanteras fel vid rivning. Ska du riva eller bygga om ett äldre hus bör sådant material sorteras ut.
6. Säker strålmiljö Nära
Människor och natur ska skyddas mot skadlig strålning. Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har ändå ökat i flera år. Sverige saknar en hållbar lösning för radioaktivt avfall från andra verksamheter än kärnkraftverken.
Hemma: skydda dig mot för mycket sol och mät radon. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år. Mätningen ska pågå minst två månader mellan 1 oktober och 30 april.
7. Ingen övergödning Nej
Halterna av kväve och fosfor ska inte skada hav, sjöar eller människors hälsa. Åtgärderna ger effekt men först på längre sikt. Myndigheten vill se högre takt framför allt inom jordbruket. Avloppssektorn finns med bland Sveriges åtgärder i aktionsplanen för Östersjön.
Hemma: har du enskilt avlopp är det värt att kontrollera med kommunen att anläggningen klarar dagens krav. Mindre matsvinn minskar också behovet av gödsel i odlingen.
8. Levande sjöar och vattendrag Nej
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara med varierade livsmiljöer. Bara en liten andel har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, miljögifter och invasiva arter är problemen. Exploateringen i strandzoner behöver minska.
Hemma: släng aldrig trädgårdsavfall i naturen. Det är ett vanligt sätt för invasiva växter att sprida sig längs vatten.
9. Grundvatten av god kvalitet Nej
Grundvattnet ska ge säkert dricksvatten och bidra till goda livsmiljöer. Målet nås inte som helhet, men fem av sex preciseringar bedöms nås delvis. Kunskapen om föroreningar ökar, medan takten i konkreta åtgärder är för låg och ett förändrat klimat gör målet svårare.
Hemma: lämna färgrester, lösningsmedel och olja till återvinningscentralen i stället för att hälla ut dem. Se vår guide om att sortera avfall rätt.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Nej
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och en rik biologisk mångfald. Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är de stora utmaningarna. Till det kommer marint skräp, främmande arter och skadade livsmiljöer.
Hemma: plast som hamnar i naturen blir ofta marint skräp. Ta med skräpet hem från stranden och välj produkter som kan användas många gånger.
11. Myllrande våtmarker Nej
Våtmarkernas funktion i landskapet ska bevaras. Anläggning, restaurering och skydd ger bra resultat. Under 2025 genomfördes våtmarksåtgärder på 4 850 hektar. Förändrad hydrologi, klimatförändringar, invasiva arter och kvävenedfall fortsätter ändå att skada natur- och kulturvärden.
Hemma: äger du mark med diken kan länsstyrelsen eller kommunen svara på om det finns stöd för att återskapa en våtmark.
12. Levande skogar Nej
Skogen ska både ge virke och bevara biologisk mångfald, kulturmiljöer och friluftsvärden. Skogsstyrelsen bedömer att åtgärderna ger effekt men inte räcker. Förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett allvarligt problem.
Hemma: trä från hållbart brukad skog är ett bra byggmaterial. Läs mer i vår guide om hållbara byggmaterial och fråga efter certifierat virke.
13. Ett rikt odlingslandskap Nej
Jordbruksmarken ska behålla sin produktionsförmåga och odlingslandskapets natur- och kulturvärden ska bevaras. Sex av tolv preciseringar bedöms nås helt eller delvis. Viktigast på lång sikt är enligt Jordbruksverket att det finns jordbruk i hela landet.
Hemma: kött och mejeri från betande djur och närproducerade råvaror bidrar till att hagar och ängar hålls öppna.
14. Storslagen fjällmiljö Nej
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet. Klimatförändringarna är ett växande hot mot arter, miljöer och renskötseln. Terrängkörning, exploatering och ökat tryck från gruvprospektering och vindkraft påverkar också.
Hemma: på fjällsemestern gäller det att hålla sig till leder och skoterleder och att följa reglerna i skyddade områden.
15. God bebyggd miljö Nej
Städer och tätorter ska vara goda och hälsosamma livsmiljöer. Utvecklingen går åt olika håll. Den är negativ för tätortsnära grönytor, infrastruktur och buller, medan byggnader blir allt mer energieffektiva och byggsektorns utsläpp minskar.
Hemma: energieffektivisering, sortering av byggavfall och ett klimatsmart uppvärmningssystem bidrar direkt till det här målet.
16. Ett rikt växt- och djurliv Nej
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas hållbart. Uppföljningen av EU:s art- och habitatdirektiv, fågeldirektivet och rödlistan visar ett fortsatt utsatt läge. Statliga medel har gett förbättringar, men mycket återstår.
Hemma: trädgården kan bli en livsmiljö för vilda pollinatörer, som har ett eget etappmål sedan 2026. Låt en del av gräsmattan blomma och undvik bekämpningsmedel.
Så går det: senaste bedömningarna
Miljömålen följs upp på två sätt. Varje år lämnar Naturvårdsverket en årlig uppföljning till regeringen, med länsstyrelsernas regionala uppföljning som underlag. Vart fjärde år kommer en fördjupad utvärdering som bedömer om målen kan nås.
Den fördjupade utvärderingen hösten 2026
Den 1 oktober 2026 publicerade Naturvårdsverket bedömningarna för alla 16 mål. Sverige når Skyddande ozonskikt och är nära att nå Frisk luft och Säker strålmiljö till 2030. För övriga 13 mål krävs mer. Myndigheten pekar ut klimat, biologisk mångfald och föroreningar som de största utmaningarna.
Bilden är mer nyanserad än ett ja eller nej. Flera mål består av preciseringar som nås helt eller delvis, även när målet som helhet inte gör det. Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap är exempel. Naturvårdsverket påminner också om att effekter i miljön kan dröja länge efter att en åtgärd är genomförd. Hela rapporten med förslag till regeringen kommer i januari 2027, enligt Naturvårdsverkets pressmeddelande.
Jämfört med förra utvärderingen
Inför förra fördjupade utvärderingen, som lämnades i januari 2023, bedömdes tre mål vara nära: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Det rapporterade SVT i november 2022. I den nya bedömningen har Giftfri miljö flyttats till nej. Antalet mål som nås är fortfarande ett.
Trender i den årliga uppföljningen
Den årliga uppföljningen lämnades till regeringen den 31 mars 2026. Trenden var densamma som året innan för samtliga 16 mål. Myndigheterna gör många insatser, men sammantaget är det långt kvar till de flesta målen.
Etappmålen: stegen på vägen
Etappmålen anger vad som ska hända och när. De beslutas av regeringen eller riksdagen och kan gälla flera miljökvalitetsmål samtidigt. På webbplatsen Sveriges miljömål finns i dag 13 etappmål med målår framåt. Ytterligare 30 har passerat sitt målår.
| Område | Etappmål | Målår |
|---|---|---|
| Avfall | Mer kommunalt avfall ska materialåtervinnas eller förberedas för återanvändning, stegvis upp till minst 65 viktprocent | 2035 |
| Klimat | Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent jämfört med 2010 | 2030 |
| Klimat | Utsläppen utanför EU:s utsläppshandel ska vara minst 63 procent lägre än 1990 | 2030 |
| Klimat | Samma utsläpp ska vara minst 75 procent lägre än 1990 | 2040 |
| Klimat | Inga nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen inom Sverige ska vara minst 85 procent lägre än 1990 | 2045 |
| Biologisk mångfald | Stärkt mångfald av vilda pollinatörer | 2030 |
| Cirkulär ekonomi | Fler förpackningar ska återanvändas | 2030 |
| Farliga ämnen | Biocidprodukter, växtskyddsmedel, läkemedel i miljön och utsläpp av dioxin (fyra mål) | 2030 |
| Hållbar stadsutveckling | Stadsgrönska och ekosystemtjänster ska integreras i urbana miljöer | 2030 |
| Övergödning | Minskade förluster av kväve och fosfor, bland annat genom bättre användning av stallgödsel | 2030 |
Uppföljningen i mars 2026 gav ett nedslående resultat för de etappmål som löpte ut. Sju mål slutredovisades, bland annat om bygg- och rivningsavfall, dagvatten, luftföroreningar och matsvinn. Inget av dem nåddes. För målet om minskade livsmedelsförluster är bedömningen osäker. Av målen med målår efter 2025 bedöms två kunna nås. Målet om växtskyddsmedel är redan uppnått medan målet om återanvändning av förpackningar bedöms kunna nås till 2030.
Två etappmål beslutades under 2026. Pollinatörsmålet är nytt medan målet om stadsgrönska förlängdes från 2025 till 2030. Klimatmålen följs upp separat i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning i juni.
Vem gör vad i miljömålsarbetet?
Många aktörer delar på ansvaret. Riksdagen har fastställt målen. Regeringen har det övergripande ansvaret. Därefter fördelas arbetet enligt listan nedan.
- Miljömålsberedningen: inrättades 2010 och tar fram politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.
- Miljömålsrådet: cheferna för 18 myndigheter som är strategiskt viktiga för målen.
- Åtta myndigheter: följer upp och utvärderar ett eller flera miljökvalitetsmål.
- Länsstyrelserna: samordnar arbetet regionalt och gör egna årliga uppföljningar.
- Kommunerna: översätter de nationella målen till lokala mål och åtgärder, till exempel i avfallsplaner och översiktsplaner.
- Företag och organisationer: bidrar genom eget miljöarbete. Vilka krav som gäller för verksamheter beskriver vi i guiden om miljökrav för företag.
Naturvårdsverket påpekar på sidan om generationsmålet att omställningen inte bara är en fråga om individuella livsstilsval. Riksdag, regering och kommuner behöver peka ut vägen och besluta om styrmedel. Hushållens val spelar roll, men de verkar inom de ramar politiken sätter.
Så kan ditt hushåll bidra till miljömålen
Flera av målen påverkas direkt av vad som händer i vanliga hem. Listan nedan kopplar konkreta vanor till de mål de hjälper.
- Sortera förpackningar och matavfall. Sedan 1 januari 2024 ska bioavfall sorteras ut. Senast 1 januari 2027 ska fastighetsnära insamling av förpackningar finnas. Hjälper etappmålet om kommunalt avfall och Ingen övergödning.
- Kasta mindre mat. Etappmålet om matsvinn nåddes inte. Tips finns i guiden om att begränsa matsvinnet.
- Elda smartare eller mindre. Vedeldning försämrar luften i många tätorter. Hjälper Frisk luft.
- Mät radon och skydda huden. Hjälper Säker strålmiljö, ett av de två mål som är nära.
- Välj varor med färre farliga ämnen. Hjälper Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.
- Res fossilfritt när det går. Cykel, kollektivtrafik och elbil hjälper Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Målet om andelen gång, cykel och kollektivtrafik nåddes inte till 2025.
- Ge plats för pollinatörer. En blommande trädgård hjälper Ett rikt växt- och djurliv. Se även hur du kan starta en kompost.
- Renovera med omsorg. Sortera byggavfall och ta hand om gammal isolering. Hjälper God bebyggd miljö och Skyddande ozonskikt.
Vill du se hur ett enskilt mål utvecklas över tid finns indikatorerna för varje mål på myndigheternas gemensamma webbplats. Där finns också listor med saker kommuner och företag kan göra. Fler guider om regler och mål samlar vi under Miljöregler och miljömål.
Miljömålen, klimatmålen och Agenda 2030
Klimatet är ett av de 16 miljökvalitetsmålen, men Sverige har också klimatmål som etappmål. Det långsiktiga målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Utsläppen inom landet ska då vara minst 85 procent lägre än 1990. Resten får täckas av så kallade kompletterande åtgärder.
Miljömålen är också Sveriges sätt att uppfylla miljödelen av FN:s Agenda 2030, som har 17 globala mål och 169 delmål. Att nå miljömålen innebär enligt myndigheterna att den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 uppnås i Sverige. Därför används 2030 som hållpunkt i bedömningarna.
Vanliga frågor om Sveriges miljömål
Hur många miljömål har Sverige?
Sverige har ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Till det kommer etappmål, som i oktober 2026 är 13 stycken med målår framåt.
Vad säger generationsmålet?
Att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Vilka miljömål nås?
Enligt bedömningen från 1 oktober 2026 nås Skyddande ozonskikt. Frisk luft och Säker strålmiljö är nära att nås till 2030. Övriga 13 mål kräver ytterligare insatser.
Vem bestämmer miljömålen?
Riksdagen har beslutat om generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Regeringen har det övergripande ansvaret och beslutar om preciseringar och de flesta etappmål.
Hur ofta följs miljömålen upp?
Varje år görs en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. Nästa hela rapport lämnas i januari 2027.
Är miljömålen lagkrav för privatpersoner?
Nej. Målen styr politik och myndigheter. Det som gäller för dig som privatperson är de lagar och regler som beslutats för att nå målen, till exempel kraven på att sortera matavfall.
Källor
- Naturvårdsverket: Flera miljömål utvecklas i rätt riktning, men ytterligare insatser krävs (1 oktober 2026)
- Naturvårdsverket: Så går arbetet för att nå Sveriges miljömål (31 mars 2026)
- Naturvårdsverket: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2026 (pdf)
- Naturvårdsverket: Uppföljning av Sveriges miljömål
- Sveriges miljömål: Miljömålen, med sidor för vart och ett av de 16 målen
- Sveriges miljömål: Generationsmålet
- Sveriges miljömål: Etappmålen
- Sveriges miljömål: Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål
- Sveriges miljömål: Vem gör vad i miljömålssystemet
- Riksdagen: Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MJU28 om miljömålssystemet
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Radon
- Kemikalieinspektionen: Råd till dig som privatperson
- SVT Nyheter: Sverige misslyckas med 15 av 16 miljömål (2022)
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
