Den som uppför en ny byggnad i Sverige kan behöva lämna in en klimatdeklaration till Boverket innan huset får tas i bruk. Här går vi igenom vilka byggnader som omfattas, vilka undantag som gäller och hur själva deklarationen tas fram. Du får också läget för de nya reglerna om gränsvärden som Boverket har föreslagit och som just nu är ute på remiss.
Vad är en klimatdeklaration?
En klimatdeklaration är en redovisning av hur mycket växthusgaser som släpps ut när en byggnad uppförs. Kravet finns i lagen om klimatdeklaration för byggnader (SFS 2021:787), som utfärdades den 1 juli 2021 och började gälla den 1 januari 2022. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs.
Resultatet anges som kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO2e/m² BTA). Måttet gör olika byggnader jämförbara oavsett storlek. I dag finns ingen övre gräns för hur stor klimatpåverkan får vara. Deklarationen är en ren redovisning och en byggnad kan inte underkännas för att siffran blir hög.
Byggherren ansvarar för att deklarationen tas fram och lämnas in. Boverket tar emot deklarationerna, för ett register och utövar tillsyn. I april 2026 fanns 3 760 klimatdeklarationer registrerade enligt Boverket.
Vilka byggnader omfattas av kravet 2026?
Huvudregeln är enkel. Alla nya byggnader som kräver bygglov ska klimatdeklareras om ansökan om bygglov kom in den 1 januari 2022 eller senare. Byggnaden får inte heller omfattas av något av undantagen. Det gäller bland annat flerbostadshus, kontor, skolor, förskolor, vårdbyggnader, hotell och butiker.
Det som inte räknas som byggnader omfattas inte heller. Ombyggnader, tillbyggnader och flyttade byggnader ligger också utanför, eftersom lagen bara gäller när en byggnad uppförs. För en byggnad som rymmer både industri och annan verksamhet avgör det huvudsakliga ändamålet. Lagerbyggnader har inget generellt undantag utan bedöms utifrån ändamål, storlek och vem som bygger.
| Situation | Klimatdeklaration? | Kommentar |
|---|---|---|
| Nytt flerbostadshus, kontor eller skola | Ja | Om bygglov söktes från 1 januari 2022 |
| Villa som ett husföretag bygger för försäljning | Ja, om över 100 m² BTA | Företaget är byggherre i en näringsverksamhet |
| Villa som du själv låter bygga på din tomt | Nej | Privatperson som inte bygger i näringsverksamhet |
| Byggnad på högst 100 m² BTA | Nej | Gränsen är 100,0 kvadratmeter bruttoarea |
| Tillbyggnad eller ombyggnad | Nej | Kravet gäller bara nya byggnader |
| Industri, verkstad, ladugård eller maskinhall | Nej | Undantag för industri och ekonomibyggnader |
Undantag: när behövs ingen klimatdeklaration?
Lagen räknar upp ett antal fall där skyldigheten inte gäller. Om minst en av punkterna nedan stämmer in på din byggnad behöver du inte lämna in någon klimatdeklaration.
- Byggnaden har tidsbegränsat bygglov och ska användas i högst två år.
- Byggnaden kräver inte bygglov.
- Byggnaden är avsedd för industri eller verkstad.
- Det är en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring.
- Bruttoarean är högst 100,0 kvadratmeter.
- Byggnaden är avsedd för totalförsvaret eller har betydelse för Sveriges säkerhet.
- Den uppförs av vissa statliga byggherrar.
- Den uppförs av en privatperson som inte bygger inom en näringsverksamhet.
Privatpersoner som bygger åt sig själva
Undantaget för privatpersoner är det som berör flest husbyggare. Bygger du en villa eller ett fritidshus för eget bruk och själv är byggherre finns ingen skyldighet att klimatdeklarera. Det gäller även om huset är större än 100 kvadratmeter.
Gränsdragningen blir viktig när ett husföretag är inblandat. Boverket bedömer att det som avgör vem som är byggherre är förhållandena vid det tekniska samrådet och startbeskedet. Köper du ett kataloghus och står som byggherre på din egen tomt gäller privatundantaget, men om företaget bygger på sin mark och säljer ett färdigt hus är företaget byggherre. Byggnadsnämnden ska enligt Boverket se över om en klimatdeklaration behövs redan vid det tekniska samrådet, så frågan brukar komma upp tidigt i bygglovsprocessen.
Så fungerar klimatdeklarationen steg för steg
Deklarationen lämnas in sent i projektet, när det är känt vilka produkter och mängder som verkligen har byggts in. Arbetet med underlaget bör ändå börja i projekteringen. Boverkets handbok om klimatdeklaration beskriver processen i detalj.
- Avgör om kravet gäller. Kontrollera undantagen och vem som är byggherre. Frågan tas upp vid det tekniska samrådet.
- Fördela ansvaret. Byggherren ansvarar, men konstruktörer, entreprenörer och leverantörer tar fram underlag. Bestäm tidigt vem som gör vad.
- Samla mängder. Mängderna ska avse den faktiska byggnaden. De hämtas ofta ur BIM-modeller och kostnadskalkyler. Schabloner för byggdelarnas mängder får inte användas.
- Välj klimatdata. Använd specifika data från tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer (EPD) eller generiska data ur Boverkets klimatdatabas.
- Beräkna. Klimatpåverkan räknas fram i valfritt beräkningsprogram och anges i kg CO2e per kvadratmeter BTA.
- Registrera hos Boverket. Deklarationen lämnas in innan kommunen kan ge slutbesked.
- Lämna kvittensen till kommunen. Byggnadsnämnden får vänta med slutbeskedet tills du visar att deklarationen är inlämnad eller att kravet inte gäller.
- Spara underlaget. Det som styrker uppgifterna ska sparas i minst fem år från inlämningen.
Vilka delar av byggnaden som ingår
Beräkningen omfattar hela klimatskärmen, alla bärande konstruktionsdelar och innerväggarna. Det som inte räknas upp, till exempel installationer och inredning, ingår inte i dagens krav. Upptag och utsläpp av biogen koldioxid räknas inte heller med, vilket betyder att kolet som lagras i trä inte dras av från resultatet.
Vad modulerna A1-A5 betyder
Lagen räknar upp råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggskedet. Produktskedet och byggproduktionsskedet ingår, medan driften, underhållet och rivningen ligger utanför dagens krav.
| Modul | Vad som räknas |
|---|---|
| A1 | Råvaruförsörjning, till exempel brytning av kalksten eller avverkning av skog |
| A2 | Transport av råvaror till fabriken |
| A3 | Tillverkning av byggprodukten |
| A4 | Transport av färdiga produkter till byggarbetsplatsen |
| A5 | Bygg- och installationsprocessen, bland annat energi och spill på bygget |
Klimatdata: EPD eller Boverkets klimatdatabas
Specifika data ska komma från en miljövarudeklaration som är framtagen enligt produktspecifika beräkningsregler och granskad av tredje part. Saknas sådana data för en produkt får generiska värden ur Boverkets klimatdatabas användas. Databasvärdena är satt med ett påslag på medelvärdet för produktgruppen, så den som väljer produkter med en verifierad låg klimatpåverkan och kan visa det med en EPD får ofta ett bättre resultat. Databasens typiska värden är bara till för tidiga skeden och får inte användas i den slutliga deklarationen.
Valet av material styr resultatet mest. Vill du läsa mer om vilka alternativ som finns kan du se vår guide om hållbara byggmaterial och jämförelsen av miljövänliga takmaterial.
Tillsyn och sanktionsavgift
Boverket granskar deklarationerna genom stickprov. Myndigheten kontrollerar bland annat att deklarationen uppfyller kraven och att underlaget finns sparat. Om Boverket räknar fram ett värde som skiljer sig betydligt från det registrerade får byggherren förklara skillnaden. Annars ändras värdet i registret.
En sanktionsavgift kan tas ut om byggherren har lämnat felaktiga uppgifter och borde ha insett det. Avgiften är ett prisbasbelopp plus 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade bruttoarea. Den får högst uppgå till tio prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för det år beslutet fattas används och beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Nyheter: gränsvärden och klimatkrav för hela livscykeln
Klimatdeklarationen ser ut att ersättas av ett nytt system. Bakgrunden är EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EU 2024/1275). Det kräver att livscykelns klimatpåverkan, livscykel-GWP, beräknas och redovisas för nya byggnader med en användbar golvyta över 1 000 kvadratmeter senast den 1 januari 2028 och för alla nya byggnader senast den 1 januari 2030. Senast 2030 ska det också finnas gränsvärden för nya byggnaders utsläpp.
Boverket fick regeringens uppdrag i december 2024 och lämnade sitt förslag i rapport 2026:16 i maj 2026. Regeringen skickade förslaget på remiss den 23 juni 2026 och remisstiden löper ut den 23 oktober 2026. Därefter bereds frågan i Regeringskansliet innan regeringen kan lägga fram en proposition.
- 1 januari 2022Lagen om klimatdeklaration börjar gälla. Byggskedet redovisas, inga gränsvärden.
- Maj 2026Boverket lämnar förslaget om livscykel-GWP och gränsvärden (rapport 2026:16).
- 23 juni 2026Regeringen skickar förslaget på remiss.
- 23 oktober 2026Sista dag för remissvar. Inget är beslutat.
- 1 januari 2027EU-kravSverige ska senast då anmäla en färdplan för gränsvärden till EU-kommissionen.
- 1 april 2027FörslagLagen och förordningen om klimatdeklaration upphävs.
- 1 januari 2028FörslagLivscykel-GWP beräknas och redovisas i energideklarationen för nya byggnader över 1 000 m² Atemp.
- 1 januari 2030FörslagGränsvärden för byggskedet införs och kravet utvidgas till alla nya bygglovspliktiga byggnader från 50 m² Atemp.
Vad Boverket föreslår
Lagen om klimatdeklaration föreslås upphöra vid utgången av mars 2027. I stället blir kravet att beräkna och redovisa byggnadens utsläpp ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen, på samma sätt som krav på bärförmåga eller energihushållning. Byggnadsnämnden tar över kontrollen inom bygglovsprocessen och Boverkets tillsyn av klimatdeklarationer upphör.
Redovisningen ska enligt förslaget göras i byggnadens energideklaration och omfatta hela livscykeln, från tillverkning till drift, rivning och avfall. Fler byggnadselement och teknisk utrustning ska tas med än i dag. Täckningsgraden i beräkningen ska vara minst 90 procent. Saknas data för en del räknas resultatet upp så att det motsvarar hela byggnaden.
Gränsvärdet gäller bara byggskedet med samma moduler A1-A5 som i dag. Det omfattar inte markförstärkning eller utrustning för att producera och lagra förnybar el på byggnaden eller tomten, som solceller. Överskrids gränsvärdet föreslås en byggsanktionsavgift på 0,5 prisbasbelopp plus 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter bruttoarea.
Föreslagna gränsvärden per byggnadstyp
Värdena nedan kommer från Boverkets författningsförslag och avser kg CO2e per kvadratmeter bruttoarea för modulerna A1-A5. De kan ändras efter remissen.
| Byggnadstyp | Föreslaget gränsvärde |
|---|---|
| Småhus, användbar golvarea 130 m² eller mer | 130 |
| Småhus, användbar golvarea under 130 m² | 150 |
| Hallbyggnader för logistik och handel över 1 000 m² | 190 |
| Flerbostadshus | 235 |
| Logibyggnader | 240 |
| Kontor, vårdcentraler, förskolor, skolor och universitet | 250 |
| Övriga byggnader | 295 |
| Simhallar | 455 |
| Skyddsrum (den del som är skyddsrum) | 1 500 |
Småhusen delas i två grupper för att mindre hus inte ska missgynnas. I ett litet hus slås klimatskärmen, köket och badrummet ut på färre kvadratmeter. Boverket vill undvika att reglerna driver fram allt större hus. Byggnadsnämnden ska enligt förslaget kunna besluta om ett högre gränsvärde i enskilda fall, till exempel för byggnader som till stor del ligger under mark eller har mycket stora spännvidder.
Färdplanen till EU
Boverket har även tagit fram ett utkast till färdplan för hur gränsvärdena ska införas och skärpas fram till 2050 (rapport 2026:29). Sverige ska anmäla färdplanen till EU-kommissionen senast den 1 januari 2027. Utkastet beskriver hur metoder, data och nivåer ska ses över under perioden 2027-2050.
Det här är inte beslutat. Datum, gränsvärden och undantag ovan är Boverkets förslag. Riksdagen och regeringen har inte fattat något beslut i oktober 2026. Tills nya regler finns gäller lagen om klimatdeklaration med de undantag som beskrivs högre upp på sidan.
Vad betyder det för dig som bygger privat?
Svaret beror på när du söker bygglov och vem som är byggherre. Välj det alternativ som passar dig bäst.
Söker du bygglov för ett eget hus i dag och är byggherre själv omfattas du av privatundantaget. Du behöver inte lämna någon klimatdeklaration. Kommunen kan inte vänta med slutbeskedet av det skälet. Var beredd att visa att du inte bygger i en näringsverksamhet om byggnadsnämnden frågar.
Enligt förslaget gäller kravet från 2028 bara byggnader över 1 000 kvadratmeter. Ett vanligt egnahem påverkas inte före 2030.
Bygger husföretaget på sin egen mark och säljer huset färdigt är det företaget som är byggherre. Då krävs en klimatdeklaration om bruttoarean är över 100 kvadratmeter. Arbetet görs av företaget, men det är rimligt att fråga vilken klimatpåverkan huset har fått.
Köper du i stället ett hus som byggs på din tomt med dig som byggherre gäller privatundantaget. Fråga gärna leverantören om de redan har klimatberäkningar för sina husmodeller, eftersom det kan bli viktigt från 2030.
I Boverkets förslag finns inget undantag för privatpersoner. Från den 1 januari 2030 skulle därför nya bygglovspliktiga hus från 50 kvadratmeter Atemp behöva klimatberäknas och klara ett gränsvärde, även när en privatperson bygger. Bostadshus som används mindre än fyra månader per år föreslås vara undantagna, vilket kan gälla många fritidshus.
Boverket skriver själv att privatpersoner ofta får svårare att ta fram beräkningar och kan behöva anlita konsulter. Myndigheten pekar på standardiserade huskoncept med färdiga beräkningar som en möjlig väg. Följ beslutet efter remissen innan du planerar ett bygge som startar 2030 eller senare.
Oavsett regelverk lönar det sig att tänka på klimatet tidigt, eftersom materialvalen i stomme och klimatskärm är svåra att ändra när bygget väl är igång. Fler idéer finns samlade under bygga och renovera hållbart.
Vanliga frågor om klimatdeklaration
Behöver jag en klimatdeklaration när jag bygger villa?
Nej, inte om du är privatperson och bygger utan koppling till en näringsverksamhet. Bygger ett husföretag villan som byggherre krävs en deklaration om bruttoarean är över 100 kvadratmeter.
Krävs klimatdeklaration vid tillbyggnad eller renovering?
Inte enligt dagens regler. Lagen gäller bara när en ny byggnad uppförs. Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar omfattas inte.
När ska klimatdeklarationen lämnas in?
Den registreras hos Boverket i slutet av projektet. Kommunen kan inte ge slutbesked förrän byggherren visat att deklarationen är inlämnad eller att kravet inte gäller.
Finns det gränsvärden för klimatdeklarationer i dag?
Nej. Det finns ingen övre gräns för klimatpåverkan. Boverket har föreslagit gränsvärden från den 1 januari 2030, men förslaget är på remiss och inte beslutat.
Vem får göra en klimatdeklaration?
Lagen ställer inga krav på särskild behörighet. Byggherren ansvarar för att uppgifterna stämmer och väljer själv beräkningsprogram, så länge klimatdata används enligt reglerna.
Vad händer om klimatdeklarationen är fel?
Boverket kan rätta värdet i registret. Har byggherren lämnat felaktiga uppgifter och borde ha förstått det kan Boverket ta ut en sanktionsavgift, högst tio prisbasbelopp.
Ska klimatdeklarationen ersättas?
Enligt Boverkets förslag upphävs lagen om klimatdeklaration den 1 april 2027. Redovisningen flyttar då in i energideklarationen och plan- och bygglagen med start den 1 januari 2028.
Källor
- Riksdagen: Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader
- Riksdagen: Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader
- Boverket: Vilka byggnader ska klimatdeklareras?
- Boverket: Klimatdeklarera så här
- Boverket: Beräkna byggnadens klimatpåverkan
- Boverket: Tillsyn av klimatdeklarationer
- Boverket: Rapport 2026:16, Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, del 1
- Boverket: Rapport 2026:29, Utkast färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan
- Regeringen: Remiss av regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan (LI2026/01167)
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
