Så fungerar Sveriges nationella miljömål 

Vill du veta vad som egentligen styr Sveriges miljöpolitik och vad du själv har att göra med det? Då är det dags att ta en närmare titt på de nationella miljömålen. De är nämligen inte bara fina ord på ett papper – de påverkar hur vi bygger våra städer, vad vi får andas in, hur vi tar hand om naturen och hur våra barn kommer att leva i framtiden. Oavsett om du bor i stan, på landet, arbetar i ett kontor eller driver ett lantbruk så har de här målen något med din vardag att göra. Förstå vad målen innebär, hur de är uppbyggda och varför de är så viktiga – både för dig, för Sverige och för världen.

Vad är nationella miljömål?

De nationella miljömålen är riktlinjer och mål som riksdagen har beslutat om för att styra hela Sveriges miljöarbete i rätt riktning. Målen fungerar som en kompass för samhällets alla delar – från myndigheter till företag, organisationer och privatpersoner – så att alla arbetar mot samma framtidsbild. Det handlar inte bara om att skydda naturen i största allmänhet, utan om att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle där miljö, hälsa och ekonomi går hand i hand.

Målen är en del av Sveriges strategi för att klara omställningen till ett samhälle med mindre klimatpåverkan, friskare luft, renare vatten och bevarad biologisk mångfald. Det gör dem också till en del av lösningen på några av vår tids största utmaningar. Samtidigt är de ett viktigt svenskt bidrag till de globala målen i Agenda 2030.

Generationsmålet – För framtidens skull

Generationsmålet är själva hjärtat i miljömålssystemet. Det är ett övergripande mål som styr hela den svenska miljöpolitiken. Det handlar om att vi inom en generation ska ha löst de stora miljöproblemen – utan att orsaka nya miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det innebär bland annat att ekosystemen ska fungera, att naturresurser används hållbart och att vårt konsumtionsmönster förändras till att bli mer klimatsmart och mindre resurskrävande.

För att lyckas med det här krävs beslut och insatser på alla nivåer – från riksdagen och regeringen till kommuner, företag och privatpersoner. Det är också ett mål som sätter fokus på framtiden. Vad vi gör i dag påverkar vilka möjligheter framtida generationer kommer att ha. Därför är det så viktigt att vi agerar nu och tar ansvar för att generationsmålet kan bli verklighet.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål i praktiken

De sexton miljökvalitetsmålen är konkreta mål som visar vilket tillstånd den svenska miljön ska ha på sikt. Varje mål berör ett specifikt område – från luftkvalitet till levande fjäll. Tillsammans bildar de en helhetsbild av den miljö vi vill uppnå och lämna över till kommande generationer. Alla mål har också preciseringar som ger vägledning i det praktiska arbetet, och varje mål har indikatorer som visar om utvecklingen går åt rätt håll.

Här nedan får du en översikt över de sexton målen – och varför de är så viktiga.

1. Begränsad klimatpåverkan

Målet är att Sverige ska bidra till att halten växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som inte riskerar att skada klimatet. Det handlar både om att minska egna utsläpp och att påverka internationellt. Klimatpåverkan ska minska på ett sätt som inte hotar biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning eller andra hållbarhetsmål. Målet är extra långsiktigt och har år 2050 som siktpunkt. För att lyckas krävs storskalig omställning av energi-, transport- och industrisystemen.

2. Frisk luft

Här är målet att luften i Sverige ska vara så ren att den inte skadar vare sig människor, djur, växter eller byggnader. Särskilt i städer är luftföroreningar som kvävedioxid och partiklar ett problem. Trafik, vedeldning och industrier bidrar till nedsmutsningen. Ren luft är inte bara en miljöfråga utan även en viktig hälsofråga, eftersom dålig luft kan ge upphov till astma, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.

3. Bara naturlig försurning

Detta mål innebär att försurningen från bland annat förbränning och jordbruk inte får överstiga vad naturen klarar av att hantera. Mark och vatten ska skyddas från skador, som till exempel urlakning av näringsämnen och försurning av sjöar. Målet omfattar också skydd för tekniska konstruktioner och kulturarv som kan skadas av sur nederbörd. Här spelar både svensk och europeisk miljöpolitik stor roll eftersom mycket av det försurande nedfallet kommer från andra länder.

4. Giftfri miljö

Det här målet handlar om att alla ämnen som förekommer i naturen och som skapats av människan ska finnas i så låga halter att de inte skadar människor eller ekosystem. Det gäller särskilt långlivade, bioackumulerande och hormonstörande ämnen. Målet är att halterna ska vara nära noll. För att nå dit krävs både lagstiftning, bättre kemikaliekontroll och förändrade produktions- och konsumtionsmönster.

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet är jordens naturliga skydd mot skadlig UV-strålning. Målet är att återställa ozonskiktet till ett tillstånd där det skyddar livet på jorden. Framsteg har gjorts tack vare internationella avtal som Montrealprotokollet, men det krävs fortsatt kontroll av utsläpp från exempelvis gamla kylsystem. UV-strålning kan annars leda till hudcancer, ögonskador och negativa effekter på ekosystemen.

6. Säker strålmiljö

Detta mål innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte ska påverkas negativt av strålning – vare sig det handlar om joniserande strålning från till exempel kärnkraft eller elektromagnetisk strålning från mobiler och andra tekniska källor. Målet omfattar också radon i bostäder, solens UV-strålning och strålskydd i sjukvården. Det handlar alltså både om miljö och folkhälsa.

7. Ingen övergödning

Övergödning sker när för mycket näringsämnen, som kväve och fosfor, hamnar i naturen. Det leder till algblomningar, syrebrist i sjöar och hav och att ekosystem slås ut. Målet är att halterna ska vara så låga att de inte skadar miljö, hälsa eller livsmedelsproduktion. Jordbruk, avloppsrening och transporter är viktiga sektorer att åtgärda för att minska övergödningen.

8. Levande sjöar och vattendrag

Här handlar målet om att skydda sötvattenekosystemen. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status, biologisk mångfald och fortsatt förmåga att ge oss ekosystemtjänster som dricksvatten, fiske och rekreation. Vattenmiljöer har länge påverkats negativt av reglering, föroreningar och övergödning. Restaurering av livsmiljöer och skydd av vattendrag är avgörande för att målet ska nås.

9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvatten är en viktig resurs för dricksvatten och jordbruk. Målet är att grundvattnet ska ha god kemisk och kvantitativ status. Det innebär att det inte ska vara förorenat och att tillgången ska vara långsiktigt hållbar. Föroreningar från markanvändning, deponier, vägsalt och bekämpningsmedel hotar grundvattnet. Överuttag av vatten i torra perioder kan också vara problematiskt.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Detta mål täcker Sveriges marina miljöer och omfattar både Östersjön och Västerhavet. Här ska biologisk mångfald bevaras och näringar bedrivas hållbart. Målet innefattar bland annat att minska övergödning, föroreningar, buller och att skydda viktiga livsmiljöer som ålgräsängar och korallrev. Kust och skärgård ska vara levande men samtidigt skyddade från för hårt tryck.

11. Myllrande våtmarker

Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening och klimatreglering. Målet är att deras ekologiska och vattenreglerande funktioner ska bevaras. I Sverige har stora delar av våtmarkerna dikats ut för jordbruk och skogsbruk. Nu behövs restaurering, skydd och återställning för att våtmarker ska fortsätta vara livsmiljöer för fåglar, groddjur och insekter.

12. Levande skogar

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturresurser. Målet innebär att skogsbruket ska bedrivas så att skogens biologiska mångfald, produktionsförmåga, kulturvärden och sociala funktioner bevaras. Det är en balansgång mellan produktion och bevarande. Målet förutsätter att kalhyggen minskar, att fler gamla skogar skyddas och att naturvårdsanpassade metoder används.

13. Ett rikt odlingslandskap

Det här målet syftar till att bevara jordbrukets kulturmiljöer, biologiska mångfald och produktionsförmåga. Det inkluderar både ängsmarker, betesmarker och åkermark. Traditionella landskapselement som stenmurar, alléer och öppna fält bidrar till mångfalden. Utmaningarna är bland annat igenväxning, övergivna marker och intensivt jordbruk som utarmar ekosystemen.

14. Storslagen fjällmiljö

Målet gäller Sveriges fjällområden, där naturen ska vara ursprunglig, biologiskt rik och präglad av tystnad och storslagenhet. Verksamheter som turism och renskötsel ska bedrivas på ett sätt som skyddar fjällens unika ekologi och kultur. Klimatförändringar, exploatering och skotertrafik är hot som kan göra att vi förlorar dessa orörda miljöer om inget görs.

15. God bebyggd miljö

Här fokuserar målet på att våra städer och samhällen ska vara hälsosamma, trygga och hållbara. Det handlar om stadsplanering, byggande, transporter, buller och avfallshantering. Bebyggelsen ska också bidra till en god global miljö genom resurseffektivitet och minskade utsläpp. Den goda bebyggda miljön är viktig för både klimatet och vår vardagsmiljö.

16. Ett rikt växt- och djurliv

Det sista målet tar sikte på att bevara den biologiska mångfalden i hela landet. Arter och livsmiljöer ska skyddas, ekosystemens funktioner ska fungera och genetisk variation ska säkras. Det är ett mål som genomsyrar alla andra eftersom ett fungerande ekosystem är grundläggande för hållbar utveckling. Hoten är många – klimatförändringar, exploatering, föroreningar och invasiva arter – men det finns också lösningar, som skyddade områden och bättre skötsel av naturmark.

Tillsammans visar de här 16 miljökvalitetsmålen vad sveriges nationella miljömål handlar om – och varför de spelar så stor roll för vår gemensamma framtid.

Etappmålen

För att de större miljömålen inte ska kännas för avlägsna eller svåra att ta till sig, finns det också så kallade etappmål. De är som milstolpar i arbetet – mål med tydliga delsteg som visar vilken förändring som krävs inom olika områden. Det kan till exempel handla om minskat matsvinn, ökad återvinning eller att minska användningen av farliga kemikalier.

Etappmålen har en särskilt viktig roll eftersom de hjälper myndigheter, kommuner och andra aktörer att prioritera rätt i sitt arbete. De gör också det nationella miljöarbetet mer mätbart och konkret. Just nu finns det omkring 20 etappmål inom områden som klimat, avfall, cirkulär ekonomi, stadsutveckling och farliga ämnen. Genom att följa upp dessa kan vi se om samhället rör sig i rätt riktning – och justera kursen om det behövs.

Så jobbar Sverige med miljömålen

Arbetet med miljömålen är inte något som en enskild myndighet sköter på egen hand. Tvärtom är det ett komplext samspel där flera delar av samhället är involverade. Totalt är 26 nationella myndigheter skyldiga att verka för att målen nås, medan åtta myndigheter har ett särskilt ansvar för att följa upp och utvärdera ett eller flera miljökvalitetsmål.

För att ytterligare stärka miljöarbetet har regeringen också skapat Miljömålsrådet – ett forum där myndigheter kan samarbeta kring gemensamma åtgärder – och Miljömålsberedningen, som har till uppgift att bygga politisk samsyn kring viktiga miljöfrågor.

Samtidigt är det tydligt att Sveriges nationella miljömål kräver mer än bara myndigheternas insatser. Kommuner, företag, skolor och enskilda individer måste alla vara med på tåget.

Miljömålen i vardagen

Miljömålen är inget som bara rör byråkrater i Stockholm. De påverkar faktiskt din vardag – kanske mer än du tror. De spelar in i vilka kemikalier som får finnas i leksaker, hur din närmiljö planeras, hur ren luften är där du bor och om vattnet du dricker är säkert. De formar också lagstiftning och riktlinjer för byggande, jordbruk och energianvändning.

Så även om miljömålen kan kännas abstrakta, har de verkliga konsekvenser för hur livet ser ut i Sverige. Om målen missas kan det i praktiken innebära mer luftföroreningar, mindre biologisk mångfald, förorenade sjöar och högre klimatkostnader.

Det betyder att du – precis som jag – har ett intresse av att miljömålen faktiskt uppfylls. Inte minst för att skapa en trygg och sund miljö både för oss själva och kommande generationer.

Så kan du hjälpa till att nå sveriges nationella miljömål

Det är lätt att känna sig liten i klimat- och miljöfrågor, men sanningen är att varje liten insats räknas. Du behöver inte göra allt – men du kan göra något. Här är några enkla saker du kan börja med redan i dag:

• Sortera ditt avfall noggrant och lämna till återvinning

• Minska bilresandet och välj cykel eller kollektivtrafik när du kan

• Ät mer växtbaserat och undvik att slänga mat

• Använd produkter med miljömärkning och minska användningen av engångsplast

• Spara energi hemma genom att släcka lampor, sänka värmen och välja energismarta produkter

När fler gör lite, blir det snabbt en stor effekt. Och ju fler som engagerar sig, desto större chans har vi att nå sveriges nationella miljömål.

Uppföljning och utvärdering

Det kanske viktigaste verktyget för att förstå om miljöpolitiken fungerar är uppföljningen av miljömålen. Både på nationell och regional nivå sker årliga granskningar av hur det går med varje mål. Det är länsstyrelserna som ansvarar för den regionala uppföljningen, medan Naturvårdsverket har ett särskilt ansvar för den övergripande analysen.

De senaste utvärderingarna visar att arbetet går framåt inom vissa områden – till exempel luftkvalitet och skydd av ozonskiktet – men att många andra mål fortfarande är långt ifrån att nås. Det behövs alltså fortsatt starkt tryck i miljöpolitiken, fler konkreta åtgärder och ett större engagemang på alla nivåer i samhället.

Miljömål och klimat

En extra viktig dimension i dag är kopplingen mellan miljömål och klimatpolitik. Klimatfrågan har blivit allt mer akut, och miljömålssystemet är ett kraftfullt verktyg för att styra Sverige i rätt riktning. Det handlar inte bara om att minska utsläpp – utan också om att anpassa samhället till ett förändrat klimat, skydda naturresurser och värna den biologiska mångfalden som påverkas av extremväder, torka och andra klimatrelaterade hot.

Genom att se till att våra miljömål och klimatstrategier samverkar, kan vi skapa en dubbel effekt som stärker hela omställningen – både för Sverige och globalt. Just därför är det så viktigt att vi lyckas med våra nationella miljömål.